Idrottsämnet förnyas med stöd från idrottsrörelsen

En ny avhandling från Umeå universitet undersöker hur införandet av 100 extra undervisningstimmar i idrottsämnet påverkar dess organisation. Avhandlingen visar på olika synsätt på rörelsens roll i undervisningen, som ett medel för akademisk förbättring eller som ett mål i sig. Dessa skilda uppfattningar skapar osäkerhet om idrottsämnets syfte.

Avhandlingen fokuserar på hur organisationen av idrottsämnet förändras med införandet av 100 extra undervisningstimmar år 2019. Det råder delade meningar om syftet med rörelse i idrottsämnet. Vissa ser rörelse som ett medel för att uppnå andra mål, medan andra betonar att rörelsen i sig är målet. Detta betyder att vissa kan se syftet med idrottsämnet är att förbättra elevernas prestation i skolan med hjälp av fysisk aktivitet medan andra kan se rörelse i sig själv som mål och därför inkludera några teoretiska aspekter i idrottsundervisningen. Louise Lindkvist, doktorand vid Pedagogiska institutionen, betonar vikten av att förstå de olika idéerna om rörelse inom idrottsundervisningen, då olika försök till förändringar alltid utgår från en idé om ämnets syfte och en tanke om ett nytt önskat tillstånd för ämnet.

– Att förstå detta kan hjälpa rektorer, idrottslärare och elever att tolka syftet som ligger bakom kommande försök till att förändra ämnet, säger hon.

Ytterligare en aspekt som framkommit är hur idrottslärare och rektorer formulerar problem och legitimerade aktiviteter, vilket liknar idrottsorganisationers tillvägagångssätt. Skolor och idrottsorganisationer samarbetar också kring idrottsundervisningen, vilket påverkar både resursfördelningen och undervisningens innehåll.

Genom att undersöka dessa relationer kan vi få en djupare förståelse för hur externa faktorer påverkar undervisningen i idrott och hälsa. Detta kan även leda till diskussioner om politiska reformer och deras potentiella effekter på utbildningsresultaten.

– För politiker kan denna forskning visa på de potentiella effekterna av politiska reformer på utbildningsresultaten, vilket antyder att sådana interventioner kan ha djupare effekter än först förväntat. Denna insikt har potential att få politiker att noggrant överväga de oavsiktliga konsekvenserna av vad som till början kan ha framstått som en enkel ändring i antalet undervisningstimmar, säger Lindkvist.