Gå direkt till innehåll
Gerhard Gröbner, professor på Kemiska institutionen vid Umeå universitet.
Gerhard Gröbner, professor på Kemiska institutionen vid Umeå universitet.

Pressmeddelande -

I kampen mot cancer - nya rön om hur cellens dödsprogram fungerar

I en ny studie publicerad i BBA Biomembranes ger Umeåforskare en ökad förståelse av de grundläggande mekanismerna bakom den celldödande funktionen hos proteinet Bax - ett av nyckelproteinerna som reglerar programmerad celldöd. Kunskapen kan bidra till framtida utveckling av nya läkemedel mot cancer.

Apoptos eller programmerad celldöd är en livsviktig process hos människan för att i vanliga vävnader avlägsna skadade, infekterade och överflödiga celler. Under den här processen stängs mitokondrierna ner, vilket slutligen leder till att cellen dör. För att inte friska och normala celler stängs ner av misstag kontrolleras processen mycket noggrant av en specifik familj av nyckelproteiner, Bcl-2-familjen, som verkar på mitokondriernas membranyta. Till den här familjen hör proteiner som antingen sätter igång eller hindrar celldöden. Under normala förhållanden håller de cellskyddande medlemmarna de celldödande proteinerna i schack. Om cellen mår dåligt, blir dock de celldödande proteinerna aktiverade och startar igång dödsprogrammet genom att skapa porer i mitokondriernas yttre membran.

Ett av de viktigaste celldödande proteinerna är Bax, som normalt ”simmar” omkring i cellens inre miljö men som efter aktivering förflyttas till det yttre mitokondriemembranet. Där neutraliserar Bax de cellskyddande proteinerna, som exempelvis Bcl-2-proteinet själv, och genererar porer i membranet. Denna porbildning möjliggör frigörandet av flera olika celltoxiska proteiner till cellens inre miljö, däribland cytokrom c, vilket slutligen leder till cellens död.

– Eftersom oxidativ stress (red. ett tillstånd associerat med en ökad mängd fria radikaler inuti cellen) är en av huvudsignalerna för att starta igång programmerad celldöd har vi simulerat detta genom att använda artificiella mitokondriemembran innehållandes oxiderade lipider av samma sort som bildas under oxidativa stressbetingelser i cellen, säger professor Gerhard Gröbner, forskare vid Kemiska institutionen, och medförfattare till artikeln.

De artificiella systemen studerades med tvärvetenskapliga och moderna metoder inom biokemi och biofysik, bland annat kärnmagnetisk resonans- och fluorescensspektroskopi. Forskarna upptäckte att membraner med ökade halter av oxiderade lipider hade en större förmåga att attrahera Bax till membranytan. Dessutom kunde de med hjälp av fluorescerande molekyler av olika storlekar visa att Bax bildade porer i membranet, vilket var kopplat till mängden oxiderade lipider och protein.

– En intressant iakttagelse var att Bax bildade porer som hade en storlek som var mindre än den som krävs för att släppa igenom cytokrom c från mitokondriens inre, ett frigörande som markerar ”point-of-no-return” för cellen.

Det var tidigare känt att Bax är beroende av hjälpproteiner för att kunna skapa porer som leder till frigörandet av cytokrom c, men resultaten som presenteras i studien, som påvisar att enbart närvaron av oxiderade lipider leder till att Bax bildar porer utan andra proteiners delaktighet, är något nytt.

– Vi tror att Bax inneboende förmåga att bilda små porer kan vara ett tillstånd för en cell att fortfarande undkomma celldöd via andra signalvägar. Detta faktum skulle kunna utnyttjas i framtida strategier mot cancer, där en stimulering av oxidativ stress i kombination med specifika molekyler som kan öka Bax förmåga att bilda större porer skulle kunna användas för att ta död på cancercellerna, säger Gerhard Gröbner.

Forskarna bakom studien är verksamma på Kemiska instutionen vid Umeå universitet (Martin Lidman, Artur Dingeldein, Tobias Sparrman och Gerhard Gröbner), Instutionen för medicinsk kemi och biofysik vid Umeå universitet (Marcus Wallgren) och vid J. Heyrovský Institute of Physical Chemistry i Tjeckien (Šárka Pokorná, Radek Šachl och Martin Hof).

Läs en digital publikation av artikeln

Originalpublikation

Lidman, M., Pokorná, Š., Dingeldein, A. P. G., Sparraman, T., Wallgren, M., Šachl, R., Hof, M., Gröbner, G.: The oxidized phospholipid PazePC promotes permeabilization of mitochondrial membranes by Bax. (BBA) – Biomembranes. Volume 1858, Issue 6, June 2016, Pages 1288–1297. doi:10.1016/j.bbamem.2016.03.003

För mer information, kontakta gärna:

Gerhard Gröbner, Kemiska institutionen vid Umeå universitet
Telefon: 090-786 63 46
E-post: gerhard.grobner@chem.umu.se

Pressbild för nedladdning

Ämnen

Regioner


Umeå universitet
Umeå universitet är ett av Sveriges största lärosäten med drygt 32 000 studenter och 4300 anställda. Här finns internationellt väletablerad forskning och en stor mångfald av utbildningar. Vårt campus utgör en inspirerande miljö som inbjuder till gränsöverskridande möten – mellan studenter, forskare, lärare och externa parter. Genom samverkan med andra samhällsaktörer bidrar vi till utveckling och stärker kvaliteten i forskning och utbildning.

Kontakter

Ingrid Söderbergh

Ingrid Söderbergh

Forskningssamordnare Forskning vid Umeå Centre for Microbial Research, UCMR 070-60 40 334

Umeå universitet

Med omkring 37 900 studenter och drygt 4 560 medarbetare är Umeå universitet ett av Sveriges största lärosäten. Här finns en mångfald av utbildningar och världsledande forskning inom flera vetenskapsområden. Umeå universitet är också platsen för den banbrytande upptäckten av gensaxen CRISPR-Cas9 – en revolution inom gentekniken som år 2020 tilldelades Nobelpriset i kemi.

Umeå universitet har funnits i drygt 50 år och präglas av såväl tradition och stabilitet som förändring och nytänkande. Här bedrivs utbildning och forskning på hög internationell nivå som bidrar till ny kunskap av global betydelse, där hållbarhetsmålen i Agenda 2030 utgör drivkraft och inspiration. Här finns kreativa och nytänkande miljöer som tar sig an samhällets utmaningar, och genom djupa och långsiktiga samarbeten med organisationer, näringsliv och andra lärosäten fortsätter Umeå universitet att utveckla norra Sverige som kunskapsregion.

Universitetets internationella atmosfär och våra sammanhållna campus gör det lätt att mötas, samarbeta och utbyta kunskap, något som främjar en dynamisk och öppen kultur där studenter och anställda gläds åt varandras framgångar.

Umeå campus och Konstnärligt campus ligger nära Umeås centrum och intill ett av Sveriges största och mest välrenommerade universitetssjukhus. Campus finns även i Skellefteå och Örnsköldsvik.

Vid Umeå universitet finns den högt rankade Designhögskolan, den miljöcertifierade Handelshögskolan och landets enda arkitekthögskola med konstnärlig inriktning. Här finns också Bildmuseet och Umeås science center, Curiosum. Umeå universitet är dessutom ett av Sveriges fem riksidrottsuniversitet och har ett internationellt ledande arktiskt centrum.