Förskoleklassens språkkartläggning – uppskattad trots varierande förutsättningar

Elisabeth Nilsson säger att trots dessa variationer uppfattar lärarna i den genomförda studien kartläggningen som trovärdig och även om den är tidskrävande så förändrar de undervisningen utifrån vad som framkommit i kartläggningen.

Hon berättar vidare att Hösten 2019 blev det obligatoriskt för lärare i förskoleklass att kartlägga sina elevers kommunikativa förmågor med materialet Hitta språket i syfte att öka måluppfyllnaden i den svenska skolan.

– Detta är ett exempel på hur språkbedömningar används i allt större utsträckning med yngre elever, i det här fallet sexåringar, trots att studier av denna typ av bedömningar fortfarande efterfrågas i tidigare forskning, säger Elisabeth Nilsson.

– I min avhandling undersöker jag språkbedömningar med yngre elever genom lärarnas arbete med Hitta språket och visar exempel på möjligheter och utmaningar som lärarna kan möta. Avhandlingen blir därmed en resurs bland annat i lärarutbildningen för att öka förståelsen för lärarnas arbetsuppgifter.

Otydlighet i kartläggningsmaterialet

Avhandlingen belyser därtill förskoleklassens verksamhet, en skolform som genomgått stora förändringar det senaste decenniet och som berör såväl förskollärare som grundskollärare för F-3 eftersom båda dessa yrkeskategorier är berättigade att arbeta i förskoleklassen.

– Studiens resultat visar att lärarna väljer att använda kartläggningsmaterialet på olika sätt och inte alltid i enlighet med anvisningarna eller skollagen. Detta är en följd av bland annat en uppfattad otydlighet i kartläggningsmaterialets och skollagens formuleringar, tid, samarbetsmöjligheter samt lärarnas uppfattningar om bedömningsmetoder.

– I kombinationen av otydliga anvisningar, otillräcklig tid för förberedelse och samarbete använder sig lärarna av undervisnings- och bedömningstraditioner.

Varierande språkbakgrund

I den fallstudie av kartläggningsarbetet i två förskoleklasser och gruppintervjuer med ytterligare 13 förskoleklasslärare som genomförts framkommer att lärarna kan behöva kompromissa mellan vad de vill och vad som är möjligt.

– Detta gäller framför allt de positiva effekter som lärarna uppfattar följer av att få samarbeta i kartläggningen och att inkludera olika språk. Genom samarbete med kollegor ger kartläggningen mer detaljerad information som kan forma den fortsatta undervisningen, särskilt när det gäller kartläggningen med flerspråkiga elever.

– Syftet med Hitta språket är att identifiera elever i någon form av behov av stöd eller utmaningar för kunskapsutvecklingen inom skolämnena svenska och svenska som andraspråk.

– I de klassrum som har observerats i studien har eleverna varierande språkbakgrund och lärarna ser nyttan av att ha kännedom om de flerspråkiga elevernas kunskaper inom sina språk. Lärarna vill därmed involvera elevernas språk i kartläggningen.

Resultatet av kartläggningen och dess effekt för den fortsatta undervisningen blir i stor utsträckning beroende av vilka språk läraren i klassrummet kan använda eftersom ett samarbete med modersmålslärare eller annan flerspråkig personal inte alltid är möjligt.

I avhandlingen problematiseras vad som blir synligt i språkbedömningen, varför och vad det kan få för effekt för undervisningen och lärandet. Likvärdigheten i kartläggningsarbetet diskuteras utifrån hur bland annat strukturellt stöd på samhällsnivå skulle kunna förbättra arbetet på klassnivå.