Föreställningar om modernitet i Europa cementerar fördomar

Många förknippar södra Europa med historia; antiken, vackra ruiner, traditionellt lantligt liv, genuin mat och klassiska statyer. Norra Europa däremot förknippas ofta med modernitet; industrialisering, urbanisering, effektivitet och demokratisering. Finns det några problem med dessa bilder? Det intresserar litteraturvetaren Elena Lindholm Narváez, som är med och arrangerar symposiet North and South – Geographical and Cultural Perspectives on European Modernity, 10-12 maj.  

Elena har själv studerat spanska reseberättelser, speciellt de skrivna av författarinnan och feministen Carmen de Burgos som reste till Norden 1914. Hon, och andra spanska debattörer och författare, beskrev de nordeuropeiska länderna som föregångare när det gällde samhällsutveckling.

- För spanska vänsterintellektuella blev ställningstagandet för Norden samtidigt ett ställningstagande mot katolicismen i södra Europa. Paradoxalt nog sammanfaller deras bild av Norden med de bilder som högerextrema rörelser spred under mellankrigstiden. Det var bilder av renhet, effektivitet, vithet och styrka, berättar Elena.

Bilder och beskrivningar av norra Europa som en modern plats, riktad mot framtiden, och Sydeuropa som en historisk plats som blickar bakåt i tiden återfinns redan 1800-talet. Dessa beskrivningar har hittats både i södra och norra Europa, och de finns fortfarande kvar.

- Ta den nuvarande ekonomiska krisen i Europa som exempel: Grekland ses som ett ineffektivt och korrupt land, och grekerna beskrivs som lata och gammeldags. När det gäller Island och Irland däremot, som båda har enorma ekonomiska problem, beskrivs inte deras problem som att de beror på karaktärssvagheter på samma sätt.

Det finns nyanser i bilderna, mitten av Europa förknippas med den smutsiga moderniteten: industrialisering, fabriker, tät bebyggelse. Norden förknippas med den utopiska moderniteten: vithet, effektivitet, renhet och framtid.

- Det finns absolut en rasistisk dimension i detta, där vita nordeuropéer får fördelar på grund av att de är just vita. Och på samma sätt som vi svenskar ofta ser oss som lite bättre än andra (vårt land är mest jämställt, minst korrumperat, vi står alltid upp mot förtryck osv) så ser sig sydeuropéer som lite sämre än nordborna. Dessa fördomar kan vi kanske inte radera, men vi måste vara medvetna om dem, säger Elena.

Forskarna som deltar i symposiet North and South kommer att diskutera idéer om modernitet; vad modernitet är och hur den definieras genom jämförelsen mellan nord och syd i Europa.

- I tidigare forskning har man studerat antingen bilden av nord eller syd, men man har inte tittat på hur de här bilderna och föreställningarna samspelar med varandra. För att bilden av nord som modernt och framgångsrikt ska kunna upprätthållas måste det finnas en motsats att jämföra med, och det blir syd. Vi i Nordeuropa får privilegier av detta som vi själva inte alltid inser, menar Elena.

Symposiet North and South – Geographical and Cultural Perspectives on European Modernity har huvudtalare från Finland, Frankrike, Italien, Spanien och Sverige (Umeå). Läs mer på konferenshemsidan.