Gå direkt till innehåll
Förändrade levnadsvanor har sänkt kolesterolnivåer och minskat hjärtdöd

Pressmeddelande -

Förändrade levnadsvanor har sänkt kolesterolnivåer och minskat hjärtdöd

Kolesterolnivån – den viktigaste riskfaktorn för hjärtinfarkt – har under de senaste 20 åren sjunkit hos befolkningen i Väster- och Norrbotten. Eftersom läkemedel endast kan förklara mindre än en tredjedel av sänkningen beror den minskade risken för hjärtkärlsjukdom till största del på förändrade levnadsvanor. Detta enligt en studie publicerad i European Heart Journal.

Forskare vid Umeå universitet och Sunderby sjukhus i Luleå har funnit en generell sänkning av kolesterolnivån, som var mer uttalad hos äldre personer, lågutbildade kvinnor samt personer med hög risk för hjärtkärlsjukdom.

– Den viktigaste orsaken till förbättringen med lägre kolesterolnivåer som vi fann hos befolkningen i Norr- och Västerbotten är sannolikt förändrade levnadsvanor, som minskat intaget av fett och ökat intaget av fiber från frukt, grönsaker och spannmål, säger Mats Eliasson,professor vid Institutionen för Folkhälsa och klinisk medicin samt överläkare Sunderby Sjukhus i Luleå.

Studien, som idag publicerats i tidskriften European Heart Journal, visar att befolkningens genomsnittliga nivå av kolesterol i blodet sjönk från 6,2 till 5,5 mmol/l mellan 1994 och 2014. Minskningen är mer uttalad hos äldre än hos yngre personer, men lika stor hos män som hos kvinnor. Den grupp som hade störst sänkning var personer med hög risk för hjärt- och kärlsjukdom, som behandlats för högt blodtryck, diabetes och tidigare hjärtinfarkt eller stroke.

Vid studiens start 1994 hade personer med hög risk att insjukna i hjärtinfarkt minst lika högt kolesterol som friska personer. 2014 var nivåerna hos dessa högriskindivider avsevärt lägre än hos befolkningen i stort. Högre kolesterolnivåer hos personer med fetma samt hos lågutbildade kvinnor noterades vid studiens start, men hade helt försvunnit tjugo år senare.

Resultaten visar att en viktig del i minskningen av insjuknande och död i hjärtinfarkt kan förklaras av lägre kolesterol i befolkningen. Läkemedel som sänker kolesterol, oftast så kallade statiner, förskrivs allt oftare och användes 2014 av 14 procent av befolkningen, vilket beräknas bidra till en tredjedel av de minskade nivåerna av kolesterol.

– Att lågutbildade och högutbildade kvinnor nu har lika låga kolesterolnivåer eller att personer med fetma har lika bra nivåer som normalviktiga styrker att hälsoupplysning och vård nu ges på lika villkor, säger Marie Eriksson, docent och statistiker vid Umeå Universitet och medförfattare av studien.
– Vi ser att förbättringen är mest markant bland de som har mest att vinna, vilket talar för att arbetet med primär- och sekundär prevention på vårdcentraler och hjärtkliniker varit framgångsrikt. Men det finns fortfarande utrymme för förbättring, både genom fortsatt uppmuntran till förbättrade levnadsvanor och med läkemedel. De ständigt sjunkande kolesterolnivåerna talar för en fortsatt minskning av hjärtkärlsjukdomarna.

Även om risken för hjärtkärlsjukdom avtagit kraftigt de senaste 10-20 åren så är det fortfarande den vanligaste dödsorsaken i Sverige, framförallt vad gäller hjärtinfarkt. Höga kolesterolnivåer är den viktigaste sjukdomsorsaken följt av rökning och högt blodtryck.

Om studien:
Studien gjordes inom ramen för MONICA-studien i norra Sverige och baserades på ett slumpmässigt urval där 8 895 män och kvinnor i åldrarna 25 till 74 år undersökts avseende riskfaktorer för hjärtinfarkt och stroke. Undersökningen genomfördes vid fem tillfällen mellan 1994 och 2014.

Läs en digital publicering av artikeln

Om publikationen:
European Heart Journal, artikel: Greater decreases in cholesterol levels among individuals with high cardiovascular risk than among the general population: the northern Sweden MONICA study 1994 to 2014. Författare: Marie Eriksson, Ann-Sofi Forslund, Jan-Håkan Jansson, Stefan Söderberg, Maria Wennberg och Mats Eliasson. DOI: 10.1093/eurheartj/ehw052

För mer information, vänligen kontakta:

Mats Eliasson, Institutionen för Folkhälsa och klinisk medicin, Umeå universitet samt Medicinkliniken, Sunderby Sjukhus, Luleå
Telefon: 0920-28 34 53 / 070-513 02 93
E-post: mats.eliasson@nll.se

Foto: Picserver

Ämnen

Regioner


Umeå universitet
Umeå universitet är ett av Sveriges största lärosäten med drygt 32 000 studenter och 4300 anställda. Här finns internationellt väletablerad forskning och en stor mångfald av utbildningar. Vårt campus utgör en inspirerande miljö som inbjuder till gränsöverskridande möten – mellan studenter, forskare, lärare och externa parter. Genom samverkan med andra samhällsaktörer bidrar vi till utveckling och stärker kvaliteten i forskning och utbildning.

Kontakter

Presskontakt

Presskontakt

Presskontakt 070-610 08 05
Jakob Mjöbring

Jakob Mjöbring

Presskontakt Pressansvarig Umeå universitet +46 72 206 89 23
Media Content Panel
Mats Eliasson, Institutionen för Folkhälsa och klinisk medicin, Umeå universitet
Mats Eliasson, Institutionen för Folkhälsa och klinisk medicin, Umeå universitet
Licens:
Creative Commons erkännande
Filformat:
.jpg
Storlek:
562 x 787, 136 KB
Ladda ner
Media Content Panel
Marie Eriksson, Handelshögskolan vid Umeå Universitet
Marie Eriksson, Handelshögskolan vid Umeå Universitet
Licens:
Creative Commons erkännande
Filformat:
.jpg
Storlek:
562 x 841, 131 KB
Ladda ner

Umeå universitet

Umeå universitet är ett bredduniversitet och ett av Sveriges största lärosäten med över 41 500 studenter och omkring 4 600 medarbetare. Här finns en mångfald av utbildningar av hög kvalitet och forskning inom alla vetenskapsområden samt det konstnärliga området. Umeå universitet är också platsen för den banbrytande upptäckten av gensaxen CRISPR-Cas9 – en revolution inom gentekniken som tilldelats Nobelpriset i kemi.

Universitetet kännetecknas av en internationell atmosfär och en verksamhet som vilar på akademiska kärnvärden. Våra sammanhållna campus gör det lätt att mötas, samarbeta och utbyta kunskap, något som gynnar en dynamisk och öppen kultur där vi gläds åt varandras framgångar. Umeå universitet sätter en stolthet i att erbjuda en undervisnings- och forskningsmiljö av världsklass och bidrar till ny kunskap av global betydelse där hållbarhetsmålen i Agenda 2030 utgör drivkraft och inspiration. Här finns kreativa och nytänkande forskningsmiljöer som ger goda förutsättningar att ta sig an samhällets framtidsutmaningar. Genom långsiktiga samarbeten med organisationer, näringsliv och andra lärosäten bidrar universitetet till att utveckla norra Sverige som kunskapsregion. Den samhällsomvandling och de stora investeringar som pågår i norra Sverige skapar komplexa utmaningar men också möjligheter. För Umeå universitet handlar det om att bedriva forskning om och mitt i ett samhälle i omvandling samt att fortsätta erbjuda utbildningar för regioner som behöver expandera hållbart.

Campus Umeå och Konstnärligt campus ligger nära Umeås centrum och intill ett av Sveriges största och mest välrenommerade universitetssjukhus. Utbildning bedrivs även på en rad andra orter som Skellefteå, Örnsköldsvik, Lycksele och Kiruna. Vid Umeå universitet finns den högt rankade Designhögskolan, den miljöcertifierade Handelshögskolan och landets enda arkitekthögskola med konstnärlig inriktning. Här finns också Bildmuseet och Umeås science center, Curiosum. Umeå universitet är ett av Sveriges fem riksidrottsuniversitet, har ett internationellt ledande arktiskt centrum och ett centrum för samisk forskning, Várdduo, som är Sveriges enda etablerade forskningsenhet för samisk forskning och urfolksforskning.