Förändrad rörelsekontroll kan öka risken för upprepade knäskador

Många fysiskt aktiva, inte minst idrottare, drabbas av skador på det främre korsbandet i knät. En ny avhandling vid Umeå universitet visar att när skadan är läkt och idrottarna återgår till sin sport, är deras rörelsekontroll fortfarande inte likadan som hos icke-skadade. Det kan bero på både fysiska och psykologiska faktorer och kan förklara risken att skadas igen.

– Det kan handla om oro för ny skada; att den som har skadat sig kan muskulärt styva upp sina ben och uppvisa en mer riskabel landningsstrategi under hopptester. Hen kanske fokuserar mer på den skadade kroppsdelen än på omgivningen och därmed rör sig på ett sätt som är mindre anpassningsbart till yttre förändringar, säger Adam Grinberg, fysioterapeut och doktorand vid Umeå universitet.

I sin avhandling vid Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering har Adam Grinberg studerat den specifika knäproprioceptionen, det vill säga djupa ledkänslan – hur man uppfattar knäledens position. Han har även studerat funktionella rörelsemönster hos unga fysiskt aktiva personer som drabbats av en främre korsbandsskada. De jämfördes med två kontrollgrupper av icke-skadade personer, en med måttligt aktiva personer och en grupp elitidrottare. Den skadade gruppen visade mer asymmetriska och stereotypa rörelser när deras proprioception utmanades. Detta tyder på att de har en minskad förmåga att anpassa sig till verkliga situationer. Det kan möjligen till viss del kan förklara den höga frekvensen av nya skador som ses bland personer med främre korsbandsskada, men det återstår att bevisa.

I en annan delstudie av avhandlingen delades en grupp skadade in i undergrupper utifrån graden av självrapporterad rädsla för att få en ny skada. Alla deltagare utförde ett standardiserat sidohopp i ett avancerat rörelselaboratorium. Resultaten visade att onormalt hög samkontraktion av knämuskler på fram- och baksida lår aktiverades under landning hos individer med korsbandsskada som uppgav sig vara rädda. De korsbandsskadade som inte var rädda samt icke-skadade kontrollpersoner hoppade däremot på likadant sätt. Muskelaktiveringen var särskilt relaterad till styvare landningar för att skydda ligamenttransplantatet. Det kan tolkas som en neuromuskulär strategi som syftar till att skydda knät. Dessutom hade de båda skadade grupperna olika knäpositioner under landningen som skilde sig från oskadade personer, vilket också tolkades som en strategi för att skydda knät.

Avhandlingen innehåller också en delstudie som med ny metodik syftar till att identifiera mönster i hjärnaktivitet som är förknippade med rörelserelaterad rädsla. Deltagarna exponerades stående på en plattform för en rad ljud, av vilka några följdes av plötsliga oväntade snabba rörelser av plattan i olika rörelseriktningar Hjärnaktiviteten studerades med elektroencefalografi. Testet framkallade en så kallad hot-associerad svarsrespons i form av relaterad hjärnaktivering. Dessa resultat kräver ytterligare validering, men kan förhoppningsvis bana väg för framtida fysiologiska utvärderingar av oro för ny skada.

Avhandlingen belyser att korsbandsskada inte bara handlar om en biomekanisk knäskada. Med tiden sker förändringar i hjärnan, vilket påverkar den övergripande motoriska kontrollen.

– Det handlar därför såväl om att fysiskt rehabilitera skadan, som att träna rörelsekontroll, och om att ta itu med psykologiska faktorer som kan vara en stor barriär för att våga vara fysiskt aktiv igen på olika sätt, säger Adam Grinberg.

Avhandlingen bygger på studier med 89 deltagare inom olika idrotter, under perioden år 2015 – 2022.

Adam Grinberg är fysioterapeut med klinisk erfarenhet av behandling av olika muskuloskelettala besvär och idrottsskador.

För mer information, kontakta gärna
Adam Grinberg (engelsktalande)
Telefon: 072-222 31 78
E-post: adam.grinberg@umu.se

Om disputationen
Adam Grinberg, Institutionen för Samhällsmedicin och Rehabilitering, försvarade fredag 10 februari sin avhandling Sensorimotorisk funktion efter främre korsbandsskada - Rörelsekontroll, proprioception och neuropsykologiska perspektiv. Opponent Clare Ardern, Vancouver, Kanada. Huvudhandledare: Charlotte Häger.

Till avhandlingen
http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-203089