Gå direkt till innehåll
​Fler liv kan räddas med cykelpendling än med Förbifart Stockholm

Pressmeddelande -

​Fler liv kan räddas med cykelpendling än med Förbifart Stockholm

Om ytterligare drygt 100 000 personer i Stockholms län tog cykeln istället för bilen till jobbet skulle exponeringen för luftföroreningar för bosatta i Storstockholm minskas ungefär dubbelt så mycket som genom den planerade Förbifart Stockholm. Det konstateras i en studie som presenteras i morgon, fredag, vid Transportforum i Linköping.

Bilismens bidrag till städernas höga föroreningshalter och människors brist på fysisk aktivitet är två viktiga hälsoproblem. Ett forskningsprojekt finansierat av forskningsrådet Forte rör miljö- och folkhälsopotentialen av att överföra arbetspendling från bil till cykel. Ett scenario inom dessa studier är att alla som idag kör bil till arbetet övergår till att cykla om det tar högst 30 minuter per resa. Utifrån koordinatsatt information om var individer bor och arbetar i Stockholms län har personernas aktuella val av färdmedel och vägval beräknats med hjälp av en beprövad trafikmodell som används för den regionala planeringen.

Hur långt man kommer med cykel på 30 minuter har beräknats genom analyser av existerande arbetspendlares cykelhastigheter och konditionsvärden. Dessa har sedan jämförts med den kondition som män och kvinnor i åldrarna 20–65 år har. På så sätt har kunnat beräknas hur många som klarar sitt eget pendlingsavstånd på 30 minuter med cykel.

Trafikmodellen ger de omfördelningar av trafik som beräknas bli följden om individerna lämnar bilen och istället cyklar. Trafikflödena används för att med en luftföroreningsmodell beräkna påverkan på föroreningshalterna. För de bilpendlande individer som i detta scenario skulle byta till cykel kan resans längd användas för att beräkna hälsonyttan med den ökade fysiska aktiviteten.

Med scenariot 30 minuter cykling beräknas drygt 100 000 personer i Stockholms län kunna byta dagens bilpendling mot cykel. Det skulle minska luftföroreningsexponeringen för bosatta i Storstockholm ungefär dubbelt så mycket som byggandet av Förbifart Stockholm.

– Vi beräknar att det är möjligt att undvika cirka 40 förtida dödsfall varje år enbart via den lägre föroreningsexponering som befolkningen i Storstockholm utsätts för i detta scenario. Det motsvarar totalt 500 förlorade levnadsår varje år. Om de som byter från bil gör 80 procent av resorna till arbetet på cykel beräknas dessutom ungefär lika många levnadsår vinnas genom att den fysiska aktiviteten i befolkningen ökar. Det återstår dock att bedöma vilka effekter detta får när det gäller trafikolyckor och doser av luftföroreningar som cyklisterna utsätts för, säger Bertil Forsberg, professor vid Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, Umeå universitet.

De första resultaten av projektet presenteras vid Transportforum i Linköping på fredag den 9 januari 2015.

Läs mer om konferensen, samt session 84 där resultaten presenteras

Bakom studien står Umeå universitet, Gymnastik- och Idrottshögskolan, Stockholms miljöförvaltning och konsultföretaget WSP.

Kontaktuppgifter till de huvudansvariga forskarna:

Bertil Forsberg, professor vid Umeå universitet
Telefon: 070–632 44 59
Porträttfoto på Bertil Forsberg för nedladdning

Peter Schantz, professor vid Gymnastik- och Idrottshögskolan, Stockholm
Telefon: 070–300 10 58

Christer Johansson, professor vid Stockholms universitet
Telefon: 076–122 89 31

Ämnen

Regioner


Umeå universitet
Umeå universitet är ett av Sveriges största lärosäten med drygt 32 000 studenter och 4300 anställda. Här finns internationellt väletablerad forskning och en stor mångfald av utbildningar. Vårt campus utgör en inspirerande miljö som inbjuder till gränsöverskridande möten – mellan studenter, forskare, lärare och externa parter. Genom samverkan med andra samhällsaktörer bidrar vi till utveckling och stärker kvaliteten i forskning och utbildning.

Kontakter

Presskontakt

Presskontakt

Presskontakt 070-610 08 05
Jakob Mjöbring

Jakob Mjöbring

Presskontakt Pressansvarig Umeå universitet +46 72 206 89 23

Umeå universitet

Umeå universitet är ett bredduniversitet och ett av Sveriges största lärosäten med över 41 500 studenter och omkring 4 600 medarbetare. Här finns en mångfald av utbildningar av hög kvalitet och forskning inom alla vetenskapsområden samt det konstnärliga området. Umeå universitet är också platsen för den banbrytande upptäckten av gensaxen CRISPR-Cas9 – en revolution inom gentekniken som tilldelats Nobelpriset i kemi.

Universitetet kännetecknas av en internationell atmosfär och en verksamhet som vilar på akademiska kärnvärden. Våra sammanhållna campus gör det lätt att mötas, samarbeta och utbyta kunskap, något som gynnar en dynamisk och öppen kultur där vi gläds åt varandras framgångar. Umeå universitet sätter en stolthet i att erbjuda en undervisnings- och forskningsmiljö av världsklass och bidrar till ny kunskap av global betydelse där hållbarhetsmålen i Agenda 2030 utgör drivkraft och inspiration. Här finns kreativa och nytänkande forskningsmiljöer som ger goda förutsättningar att ta sig an samhällets framtidsutmaningar. Genom långsiktiga samarbeten med organisationer, näringsliv och andra lärosäten bidrar universitetet till att utveckla norra Sverige som kunskapsregion. Den samhällsomvandling och de stora investeringar som pågår i norra Sverige skapar komplexa utmaningar men också möjligheter. För Umeå universitet handlar det om att bedriva forskning om och mitt i ett samhälle i omvandling samt att fortsätta erbjuda utbildningar för regioner som behöver expandera hållbart.

Campus Umeå och Konstnärligt campus ligger nära Umeås centrum och intill ett av Sveriges största och mest välrenommerade universitetssjukhus. Utbildning bedrivs även på en rad andra orter som Skellefteå, Örnsköldsvik, Lycksele och Kiruna. Vid Umeå universitet finns den högt rankade Designhögskolan, den miljöcertifierade Handelshögskolan och landets enda arkitekthögskola med konstnärlig inriktning. Här finns också Bildmuseet och Umeås science center, Curiosum. Umeå universitet är ett av Sveriges fem riksidrottsuniversitet, har ett internationellt ledande arktiskt centrum och ett centrum för samisk forskning, Várdduo, som är Sveriges enda etablerade forskningsenhet för samisk forskning och urfolksforskning.