Europeiskt projekt kan förbättra precisionsmedicin inom cancer

Umeå universitet är en av 79 partners från 14 EU-medlemsstater i det fyraåriga projektet EUCAIM. Målet är en infrastruktur för medicinska cancerbilder med över 60 miljoner anonymiserade röntgenundersökningar och kliniska data från cancerpatienter, tillgängliga för kliniker, forskare och innovatörer över hela EU.

I grunden finns satsningen Europe´s Beating Cancer Plan, som totalt omsluter 4 mdr euro. EUCAIM, European Cancer Imaging Initiative är flaggprojekt 2 av flera i detta arbete, med mål att inom fyra år samla och tillgängliggöra minst femtio olika AI-verktyg, intelligenta algoritmer och kliniska prediktionsmodeller inom cancerområdet. Med detta går det att uppnå mer exakt och snabbare kliniskt beslutsfattande, diagnostik och behandling samt precisionsmedicin utifrån varje patients förutsättningar.

Förenat – inte fragmenterat

Den svenska medverkan koordineras av Katrine Riklund, professor och överläkare vid Institutionen för strålningsvetenskaper, Umeå universitet. I Sverige deltar också forskare från Region Västerbotten, Uppsala (SciLifeLab) och Linköpings universitet samt Karolinska Institutet. Från Umeå medverkar bl.a. infrastrukturen PREDICT, ett samarbete mellan Umeå universitet och Region Västerbotten med målet att utveckla användningen av biobanksprover.

– Det finns mycket data tillgängligt i olika datalager, men i dagsläget är de fragmenterade och därför svåra att använda i utveckling av exempelvis algoritmer för AI inom precisionsmedicin. Idén med EUCAIM är skapa en såväl central som distribuerad infrastruktur, för att kunna använda AI för olika frågeställningar. Bilder och annat data kan vara kvar på olika sjukhus, men alla kommer åt beskrivningen av alla data, och detta på ett GDPR-säkert sätt. För att skapa detta behöver vi bland annat bygga säkra infrastrukturer för datadelning och lösa flera legala utmaningar, säger Katrine Riklund.

Betydelse för AI

Hon är ansvarig för Arbetspaket 7, ett stort uppdrag som omfattar drygt 1 300 personmånader.

– Vi ska bygga och fylla en plattform med data, det vill säga röntgenbilder, patologi, information om proteinuttryck och genuppsättningar, så kallade ”omics”, samt kliniska parametrar. Huvudmålet med Arbetspaket 7 är att tillsamman med användarna skapa förutsättningar att plattformen och de framtagna verktygen och algoritmerna kan användas för AI-utveckling och validering i kliniska miljöer. Syftet är att användning av AI i klinisk verksamhet ökar till nytta för patienten.

Samarbete i Sverige

I samband med projektstart noterades att Sverige är med i fyra projekt (European Genomic Data Infrastucture, EDIH Health Data Sweden, EUCAIM och Testing and Experimentation Facility för Health) inom hälsa som finansieras av EUs DIGITAL utlysning. En gemensam förstudie har bidragit med lösningar som underlättar användning av hälsodata. I detta samarbete fokligger fokus på Etik och legala aspekter, teknisk infrastruktur och automatisk kommunikation mellan datorsystem.

– Om vi kan vi lösa några av dessa frågor, så har vi kommit långt. VI har mycket att lära av varandra och minskar dessutom dubbelarbete genom samarbetet. Väldigt mycket i projektet handlar om att samordna resurser. För Umeås del tror jag att projektet kommer att få stor betydelse för AI-användningen framgent.

Tvärvetenskapligt

Spännvidden är betydande i projektet och alltifrån datavetenskap till klinisk medicin och bolag är involverade.

– Vi kommer dessutom att bjuda in fler parter i en kommande utlysning. VI behöver också fler medarbetare lokalt i Umeå. Den som är intresserad, får gärna ta kontakt med mig, säger Katrine Riklund.

För Sverige genererar projektet 12,4 milj kr i forskningsmedel från EU, där 2,6 milj kr går till Region Västerbotten och 4,2 milj kr till Umeå universitet.

EUCAIM finansieras med 36 miljoner euro.

– I Sverige bidrar Vinnova med cirka 13 miljoner kronor för den svenska medfinansieringen i EUCAIM, vilket vi är väldigt glada över, säger Katrine Riklund.