Pressmeddelande -
Celler saknar mekanism för reparation av RNA-byggstenar som inkorporerats i mitokondriellt DNA
Forskare vid Umeå universitet har kunnat visa att mitokondrier saknar mekanismer för reparation av RNA-byggstenar som byggs in vid kopiering av mitokondriens DNA. Upptäckten, som har relevans för vår förståelse av ärftliga ämnesomsättningssjukdomar, publiceras i tidskriften PNAS (Proceedings of the National Academy of Sciences).
Mitokondrier är organeller inuti kroppens celler som tillverkar majoriteten av cellernas energi. Den energiproduktion som mitokondrierna ansvarar för förlitar sig på information som finns lagrad i mitokondriens eget genom, mitokondriellt DNA (mtDNA). Sjukdomar som påverkar tillgången av DNA-byggstenar (dNTP) kan orsaka problem vid kopieringen av mtDNA och därigenom resultera i störningar i cellens energiproduktion med ovanliga genetiska mitokondriesjukdomar som följd.
– Det är fortfarande oklart varför vissa ändringar av dNTP-nivåerna i cellen bara påverkar mtDNA men inte DNAt i cellkärnan. Vår studie kanske kan ge några ledtrådar till att svara på den frågan, säger Paulina Wanrooij, som är forskare vid Institutionen för medicinsk kemi och biofysik och försteförfattare av artikeln i PNAS.
Forskningsstudien, som är ett samarbete mellan forskare vid Umeå och Göteborgs universitet, har fokuserat på hur obalanser mellan de fyra olika dNTP påverkar mtDNA. Forskarna fann att dNTP-nivåer som var lägre än vanligt ledde till att det vid kopiering av mtDNA i stället användes fler RNA-byggstenar (NTP).
– Det speciella med upptäckten är att NTP som byggs in i mtDNA inte repareras utan blir kvar, medan NTP som inkorporeras i DNA i cellkärnan tas bort väldigt effektivt. Mitokondrier saknar alltså mekanismer för borttagning av NTP som inkorporerats av det mitokondriella DNA-polymeraset, säger Andrei Chabes, som är gruppledare vid Institutionen för medicinsk kemi och biofysik och sisteförfattare av artikeln.
NTP som blir kvar i det nybyggda DNAt kan leda till ändringar i dess struktur men också medföra DNA-strängsbrott och genominstabilitet. Resultatet av forskningsstudien kan därför förklara varför mtDNA drabbas lättare än kärnans DNA vid sjukdomstillstånd som innebär störningar i dNTP-nivåerna i kroppens celler.
För mer information, vänligen kontakta:
Paulina Wanrooij, Institutionen för medicinsk kemi och biofysik, Umeå universitet
E-post: paulina.wanrooij@umu.se
Andrei Chabes, Institutionen för medicinsk kemi och biofysik, Umeå universitet
Telefon: 073-620 54 46
E-post: andrei.chabes@umu.se
Ämnen
Regioner
Umeå universitet
Umeå universitet är ett av Sveriges största lärosäten med drygt 32 000 studenter och 4300 anställda. Här finns internationellt väletablerad forskning och en stor mångfald av utbildningar. Vårt campus utgör en inspirerande miljö som inbjuder till gränsöverskridande möten – mellan studenter, forskare, lärare och externa parter. Genom samverkan med andra samhällsaktörer bidrar vi till utveckling och stärker kvaliteten i forskning och utbildning.
