Brister i arbetsmiljön bidrar till destruktiva ledarbeteenden

Ett forskningsprojekt vid Umeå universitet har kartlagt förekomsten av destruktivt ledarskap i svenskt arbetsliv. Resultaten visar att destruktivt ledarskap är relativt vanligt fenomen, var tredje medarbetare rapporterar att deras chef agerat destruktivt. Forskarna visar också att destruktivt ledarskap beror på en ogynnsam arbetsmiljö.

Nej, din chef är troligtvis inte psykopat. Destruktivt ledarskap beror inte på brister i chefens personlighet. Projektet ”När det brister: orsaker till och förekomst av destruktivt ledarskap i svenskt arbetsliv” från Umeå universitet och finansierat av Afa Försäkring, visar i stället att destruktivt ledarskap utlöses som ett resultat av en ogynnsam arbetsmiljö och den stress som det orsakar.

– Tidigare forskning visar att psykopatiska personlighetsdrag endast har ett svagt samband med ledarpositioner, det snarare är narcissistiska drag som är kopplat till chefsrollen. Forskning visar dock att narcissistiska personlighetsdrag inte påverkar chefers effektivitet i någon större utsträckning, säger Robert Lundmark, lektor vid Institutionen för psykologi, Umeå universitet.

– Vi har även tidigare sett att chefers ledarskap har stor inverkan på anställdas upplevelse av stress och ohälsa, och i chefsrollen ingår ju bland annat ansvar för den sociala och organisatoriska arbetsmiljön. Detta innebär att ledarskapet är en viktig faktor i organisationer för att hantera och förhindra uppkomst av ohälsa. Därför är det viktigt för organisationer och samhället i stort att förstå hur destruktiva ledarbeteenden uppstår, säger Susanne Tafvelin, projektansvarig och docent vid Institutionen för psykologi, Umeå universitet.

Vanligaste typen av destruktivitet utgörs av frånvarande chefer

Destruktivt ledarskap definieras som en process över tid där chefen agerar fientligt eller hindrande i relation till sina medarbetare. Forskningsprojektet vid Umeå universitet visar att medarbetare upplever destruktiva ledarbeteenden från sin närmsta chef förhållandevis ofta. Ett annat viktigt fynd i projektet visar att den vanligaste formen av destruktiva ledarskapsbeteenden som rapporteras är passiva, det vill säga att chefer undviker att närvara, fatta beslut, eller ta tag i viktiga saker när det behövs. Det är däremot ovanligare att chefer agerar aktivt destruktivt genom aggressiva eller på annat sätt kränkande beteenden.

Forskningsprojektets totala resultat kan summeras i fyra huvudbudskap:

Destruktivt ledarskap är ett vanligt förekommande problem
Destruktivt ledarskap är relativt vanligt fenomen, över en tredjedel av medarbetare i Sverige rapporterar att deras närmsta chef ofta till alltid utövar någon form av destruktivt ledarskapsbeteende. Ett destruktivt ledarskap kan medföra drastiskt negativa konsekvenser för individer och organisationer och är därför viktigt att kunna identifiera och göra något åt.

Destruktivt ledarskap uppstår när chefers arbetsmiljö brister
När chefers arbetsbelastning är för hög eller rollen är otydlig kan stress och destruktivt ledarskap uppstå. Det är därför viktigt att skapa goda förutsättningar för chefer med en arbetsmiljö som präglas av en balans mellan krav och resurser. Det är också viktigt att identifiera och stötta stressade chefer, för att förhindra att stressen spiller över i destruktiva ledarbeteenden.

Personalens motivation, trivsel och välbefinnande bidrar till upplevelsen av destruktivt ledarskap
Bra ledarskap kommer inte bara från chefen utan det handlar även om relationen mellan chefen och medarbetarna. Chefer som upplever att medarbetare inte är motiverade på jobbet har lättare att ta till ledarbeteenden som är destruktiva. Medarbetare som i sin tur upplever lägre trivsel och välbefinnande upplever också större grad av destruktivt ledarskap från sin chef än de som har högre trivsel och välbefinnande.

Kön spelar roll för upplevelsen av destruktivt ledarskap
Män utvecklar destruktiva ledarskapsbeteenden på grund av stress i högre utsträckning än kvinnor. Det finns även en ökad risk för att medarbetare säger upp sig till följd av en destruktiv chef om både medarbetare och chef har samma kön. Däremot upplever medarbetare destruktiva chefer på ett liknande sätt oavsett om chefen är en man eller kvinna.

Projektmedlemmar:

Susanne Tafvelin, docent, Robert Lundmark, lektor, Andreas Stenling, docent och Mats Reinhold, doktorand, samtliga vid Institutionen för psykologi, Umeå universitet, samt Ulrica von Thilele Schwarz, professor, Akademin för hälsa, vård och välfärd, Avdelningen för psykologi, Mälardalens universitet.

När det brister: orsaker till och förekomst av destruktivt ledarskap i svenskt arbetsliv finansieras av AFA försäkring 2019 – 2022. Läs mer om projektet här:
https://www.umu.se/forskning/projekt/nar-det-brister/

Om CoLeadR:

Forskargruppen CoLeadR bedriver forskning om ledarskap ur ett psykologiskt perspektiv. Fokus ligger på ledarskapets betydelse för medarbetares hälsa (och effektivitet), ledarskap vid förändring, chefers förutsättningar samt ledarträning. CoLeadR är en förkortning av Community for Leadership Research där både konstruktiva och destruktiva former av ledarskap studeras.

Presskontakt:

Åse Thelander, kommunikatör, CoLeadR
E-post: ase.thelander@umu.se
Tel: 070-600 32 73