BB-rutiner påverkar sjuklighet hos nyfödda

Rutinerna på BB och för den första tiden efter förlossningen påverkar sjukligheten hos de nyfödda, men också vårdkostnaderna och föräldrarnas tillfredsställelse, skriver Lotta Ellberg i den avhandling hon försvarar vid Umeå universitet den 26 september.

I många länder har vårdtiden på sjukhus efter en förlossning minskat gradvis på samma sätt som för andra typer av vård. Många föräldrar uppskattar den korta vårdtiden, men den kan samtidigt innebära att de känner ett stort ansvar. Tidig hemgång kan från vårdens perspektiv innebära svårigheter att förebygga, upptäcka eller behandla medicinska tillstånd hos det nyfödda barnet.

Studierna i avhandlingen startade i anslutningen till en omorganisation av BB-vården i Umeå. Granskningen omfattade tre vårdformer: Traditionell BB-vård på sjukhus, "familje-BB" på ett patienthotell och tidig hemgång. Den innefattade kostnadsanalys, riskbedömning och bedömning av föräldrars tillfredsställelse med vården. Under 1998 sändes frågeformulär ut till alla nyblivna föräldrapar, bland vilka 1 474 svarade. Data från olika register kopplades också samman med enkätsvaren. Uppgifter på riksnivå om 198 000 nyfödda barn 1999-2002 hämtades från Medicinska födelseregistret, Patientregistret och Dödsorsaksregistret.

Studierna visade att de olika rutinerna på BB och för uppföljning under den första tiden hemma inte medförde några medicinska risker för mammorna. Däremot påverkade rutinerna hur stor andel av de nyfödda som fick läggas in på sjukhus igen sedan de kommit hem. Andelen mammor och barn som vårdades på BB-avdelning ökade personalkostnaderna: Ju fler som vårdades på Familje-BB eller hemma desto lägre kostnader. De flesta av de tillfrågade föräldrarna önskade att de skulle få vårdas på Familje-BB om de fick fler barn. De flesta var nöjda med vården på BB, men många hade synpunkter på eller var missnöjda med någon del, t.ex. informationen eller sin egen delaktighet.

En viktig upptäckt var hur föräldrarna såg på sin ömsesidiga samhörighetskänsla, och att de inte alltid kände att personalen bekräftade deras gemenskap. Med andra ord ansåg de inte att pappan alltid blev bemött som den viktiga person föräldrarna hade önskat att han skulle vara på BB.

Lotta Ellberg har sedan 1990 arbetat som barnmorska på Kvinnokliniken i Umeå. Hon kan nås på tel. 090-785 21 68, 070-577 97 30 (mobil),
e-post: lotta.ellberg@obgyn.umu.se

Fredagen den 26 september försvarar Lotta Ellberg, Institutionen för klinisk vetenskap samt Institutionen för omvårdnad, Umeå universitet, sin avhandling med titeln Postnatal care - Outcomes of various care options in Sweden. Svensk titel: Vård efter förlossning - risker, vårdkvalitet och hälsoekonomisk analys.
Disputationen äger rum kl. 09.00 i Sal B, 9 tr., Tandläkarhögskolan. Fakultetsopponent är professor Ulla Waldenström, Institutionen för kvinnors och barns hälsa, Karolinska Institutet, Stockholm.

Läs hela eller delar av avhandlingen på
http://www.diva-portal.org/umu/abstract.xsql?dbid=1818〈=sv.