Pressmeddelande -
Att vara ensamstående mamma gör inte kvinnor olyckliga
Att uppfostra ett barn som ensamstående mamma innebär många utmaningar – men det har inte en negativ inverkan på kvinnors lycka, enligt ny forskning som publiceras i Journal of Happiness Studies.
Att vara ensamstående mamma ses ofta som en orsak till ett antal
livsmotgångar. Ensamstående mödrar får utstå organisatoriska och
ekonomiska påfrestningar. De har inte något stöd från en partner, och
att föda och uppfostra ett barn på egen hand är inte heller helt socialt
accepterat. I den nya studien visar forskare från Umeå universitet,
Wittgenstein Centre i Österrike, Warsaw School of Economics och
Cardinal Stefan Wyszynski University i Polen, att det inte är ankomsten
av ett barn i sig som leder till att ensamstående mödrar blir olyckliga.
– Trots de svårigheter och problem som uppstår – eller kanske på grund
av dem – flyttas barnen till det absoluta centret av kvinnans värld och
blir ljuspunkten i deras liv. Dessutom ger barnen ofta kvinnorna makt
att fatta beslut som de inte hade kunnat göra före graviditeten, säger
Monika Mynarska vid Cardinal Stefan Wyszynski University i Warszawa.
Till exempel har ansvaret för barnets välbefinnande hjälpt många av de intervjuade kvinnorna att lämna olyckliga eller farliga förhållanden, och dessutom har de blivit mer försiktiga och krävande när de träffar en ny partner. Därför kan också moderskapet få in kvinnorna på ett ”bättre spår”.
Forskningsrönen bygger på djupintervjuer, och stöds dessutom av
ytterligare analyser av en riksrepresentativ undersökning i Polen.
Resultaten visar att de positiva aspekterna av ensamt moderskap uppväger
de negativa.
– Ankomsten av ett barn hade ingen inverkan eller ökade lyckan för de
ensamstående mödrarna, säger Anna Baranowska-Rataj vid Umeå universitet.
Studien kombinerar insikter från djupintervjuer med mödrar som födde barn som singlar med en storskalig undersökning som följt individer under över ett decennium. Kombinationen av metoder gav forskarna möjlighet att utforska vilka mekanismer som kan öka eller minska lyckan hos mödrar och i nästa steg, kvantifiera vilken påverkan detta har på en hel population av ensamstående mammor.
Forskningen är genomförd i Polen, ett land där acceptansen för utomäktenskapligt barnafödande fortfarande är relativt låg och där välfärdsstatens stöd för ensamstående mödrar är begränsat. Med tanke på de ogynnsamma förhållandena skulle man kunna förvänta sig att ett barn skulle leda till starka negativa effekter för de ensamstående kvinnornas lycka.
– Men på det stora hela hittade vi inga bevis som stödde antagandet att kvinnornas liv skulle ha blivit bättre om de hade beslutat sig för att inte föda barn och uppfostra dem på egen hand, avslutar Anna Matysiak vid Wittgenstein Centre.
Originalpublikation
Baranowska-Rataj, A., Matysiak, A., & Mynarska, M. (2013). Does Lone Motherhood Decrease Women’s Happiness? Evidence from Qualitative and Quantitative Research. Journal of Happiness Studies (publicerad online).
Artikeln ingår som en del i forskningsprojektet “Family Change and Subjective Well-Being” (FAMWELL), som finansierats av the Polish National Centre for Research and Development under programmet Lider.
För ytterligare information, kontakta gärna:
Anna Baranowska-Rataj
Sociologiska institutionen, Umeå universitet
Institute of Statistics and Demography, Warsaw School of Economics
E-post: anna.baranowska@soc.umu.se
Telefon: 090-786 55 08
Porträttbild
Anna Matysiak
Wittgenstein Centre (IIASA, VID/ÖAW, WU)
Vienna Institute of Demography/Austrian Academy of Sciences
Institute of Statistics and Demography, Warsaw School of Economics
E-post: anna.matysiak@oeaw.ac.atPorträttbild
Monika Mynarska
Institute of Psychology, Cardinal Stefan Wyszynski University in Warsaw
E-post: m.mynarska@uksw.edu.pl
Porträttbild
Ämnen
Regioner
Umeå universitet
Umeå universitet är ett av Sveriges största lärosäten med drygt 32 000 studenter och 4300 anställda. Här finns internationellt väletablerad forskning och en stor mångfald av utbildningar. Vårt campus utgör en inspirerande miljö som inbjuder till gränsöverskridande möten – mellan studenter, forskare, lärare och externa parter. Genom samverkan med andra samhällsaktörer bidrar vi till utveckling och stärker kvaliteten i forskning och utbildning.