Att berätta handlar också om ställningstagande och makt

Samiska sägner är inte bara till för att underhålla och ge uttryck för tradition. Att berätta handlar också om ställningstagande och makt. En aktuell avhandling från Umeå universitet studerar den nordsamiska berättartraditionen. Berättelser har länge betraktats som yttringar från en tradition, som om de vore fristående fenomen. I sin avhandling studerar Coppélie Cocq berättaren som en socialt medveten samhällsmedlem. Texterna blir ställningstaganden i en tid av social förändring. Det politiska klimatet vid sekelskiftet 1900 innebar att den samiska kulturen och den samiska etniciteten blev ifrågasatt – en konsekvens av koloniseringsprocessen, av nationalism och assimileringsåtgärder. Genom att sätta berättaren i fokus visar avhandlingen visar hur folkloristisk forskning kan ge en större förståelse av hur samhällsmedlemmarna kan ha upplevt sin kontext. – Äldre material utgör en oersättlig och ovärderlig källa, trots bristande information om insamlingsprocessen och trots dåtida forskares vinklade perspektiv. När texterna gavs ut på början av 1900-talet negligerades de subjektiva aspekterna i berättandet. Min strävan har varit att ge tillbaka dessa bortglömda berättare sina röster, säger Coppélie Cocq. I de nordsamiska sägnerna aktualiseras frågor som var centrala i dåtiden, t.ex. relationer inom och utanför samhället. Berättartraditionen var identitetsstärkande och betydelsefull för utvecklingen och bevarandet av hela gruppens identitet. I berättelserna kan rådande maktförhållanden uttryckas, ifrågasättas och omvandlas. Samerna, i realitet en minoritet i Norden, framställs inte sällan som överordnade och som de som har övertaget. Fokus och utgångspunkt för studien är fyra berättare från sekelskiftet 1900. En av dem är Johan Turi, som måste betraktas som den första samiska författaren. Analysen av hans verk ”Muitalus sámiid birra” (1910) (Svensk titel: En bok om samernas liv) visar att han utvecklat strategier för att förmedla personliga åsikter och ställningstaganden via ett traditionellt berättande. Boken följer ett berättarmönster som hämtats från den samiska berättartraditionen. Turi får auktoritet som medlem i samhället och innehavare av traditionella kunskaper, men lyckas även förmedla sin politiska ställning. De övriga tre berättarna är Ellen Utsi, Per Bær och Isak Eira från Kautokeino-området i Norge. Deras repertoarer innehåller berättelser med både traditionella och nyskapande inslag; samiska traditioner sammanfogas med en mängd influenser både vad gäller språk och genrer. Berättelserna samlades in på 1920-talet av norrmannen Just K. Qvigstad och är resultatet av ett samspel: en förhandling och anpassning mellan berättarens egen vilja och norrmannens förväntningar. Fredagen den 18 april 2008, kl. 10.00 försvarar Coppélie Cocq, institutionen för språkstudier, Umeå universitet, sin avhandling med titeln Revoicing Sámi narratives. North Sámi storytelling at the turn of the 20th century. Disputationen äger rum i hörsal F, Humanisthuset, Umeå universitet. Fakultetsopponent är professor Richard Jones-Bamman, Eastern Connecticut State University, USA. Avhandlingen är e-publicerad på adress: http://www.diva-portal.org/umu/abstract.xsql?dbid=1598. Coppélie Cocq är uppvuxen i Frankrike men bosatt i Umeå sedan 1997. För mer information, kontakta henne gärna via e-post coppelie.cocq@samiska.umu.se.