Gå direkt till innehåll
Den utrotningshotade fågeln Kalifornisk kondor, Gymnogyps californianus.
Den utrotningshotade fågeln Kalifornisk kondor, Gymnogyps californianus.

Pressmeddelande -

​​Arter dör ut i mycket högre takt än tidigare känt

I en vetenskaplig studie som är publicerad i tidskriften Biology Letters har ett forskarlag från Umeå universitet gjort en bättre skattning av hur fort fågelarter dör ut. Utdöendet sker fem gånger snabbare än tidigare beräkningar visar.

Medan människan tar en allt större del av jordens resurser i anspråk, dör arter ut i hög takt. Men precis hur fort arter dör ut har varit svårt att bestämma. Det skattas till exempel att 187 av världens ungefär 11 500 fågelarter har försvunnit under de senaste 500 år. Då borde det kanske inte vara så svårt att räkna hur många det är varje år.

Problemet är att utdöendet av en art är bara sista steget i en lång process där arten blir allt mer sällsynt med tiden. De fågelarter som redan dött ut är bara en liten del av alla arter som blivit mer sällsynta de senaste 500 åren, och många fler kommer med all sannolikhet att dö ut under en snar framtid. Trots det har skattningar av hur fort arter försvinner hittills baserats på bara de arter som redan försvunnit.

I en ny studie har Folmer Bokma tillsammans med sin tidigare doktorand Melanie Monroe vid Umeå universitet och två andra forskare från Cambridge och Vancouver gjort en bättre skattning av hur fort fågelarter dör ut. De baserade sin skattning på förändringar i internationella naturvårdsunions IUCNs Röda lista från 1988 till 2016. Dessa förändringar visar hur många arter har blivit mer hotade, hur många blivit mindre hotade, och hur snabbt dessa förändringar skedde. Med vedertagna metoder från matematisk matrisberäkning har forskarna sedan räknat ut hur fort arter dör ut just nu.

– Det sker fem gånger fortare än tidigare beräkningar visade, och ungefär 1 000 gånger snabbare än innan moderna människans påverkan, säger Folmer Bokma, i dag forskare på Centret för Ekologisk och Evolutionär Syntes i Oslo och forskare vid Umeå universitet när studien gjordes.

Studien visar också hur effektiva bevarandebiologiska insatser har varit: genom att identifiera arter som blivit mindre hotad utan bevarandebiologiska insatser räknade forskarna ut att riktade insatser har minskad utdöende med minst 40 procent.

Originalartikel:

Monroe, M. J., Butchart S. H. M., Mooers, A. O. och Bokma, F.: The dynamics underlying avian extinction trajectories forecast a wave of extinctions. Biology Letters. http://dx.doi.org/10.1098/rsbl.2019.0633


För mer information, kontakta gärna:

Folmer Bokma, forskare, Centre for Ecological and Evolutionary Synthesis, University of Oslo
Telefon: 070-530 72 44
E-post: folmer.bokma@ibv.uio.no

Ämnen

Regioner


Umeå universitet
Umeå universitet är ett av Sveriges största lärosäten med drygt 33 000 studenter och 4 000 anställda. Här finns internationellt väletablerad forskning och en stor mångfald av utbildningar. Vårt campus utgör en inspirerande miljö som inbjuder till gränsöverskridande möten – mellan studenter, forskare, lärare och externa parter. Genom samverkan med andra samhällsaktörer bidrar vi till utveckling och stärker kvaliteten i forskning och utbildning.

Kontakter

Ingrid Söderbergh

Ingrid Söderbergh

Forskningssamordnare Forskning vid Umeå Centre for Microbial Research, UCMR 070-60 40 334

Umeå universitet

Umeå universitet är ett bredduniversitet och ett av Sveriges största lärosäten med omkring 38 000 studenter och 4 600 medarbetare. Här finns en mångfald av utbildningar av hög kvalitet och forskning inom alla vetenskapsområden samt det konstnärliga området. Umeå universitet är också platsen för den banbrytande upptäckten av gensaxen CRISPR-Cas9 – en revolution inom gentekniken som tilldelats Nobelpriset i kemi.

Universitetet kännetecknas av en internationell atmosfär och en verksamhet som vilar på akademiska kärnvärden. Våra sammanhållna campus gör det lätt att mötas, samarbeta och utbyta kunskap, något som gynnar en dynamisk och öppen kultur där vi gläds åt varandras framgångar. Umeå universitet sätter en stolthet i att erbjuda en undervisnings- och forskningsmiljö av världsklass och bidrar till ny kunskap av global betydelse där hållbarhetsmålen i Agenda 2030 utgör drivkraft och inspiration. Här finns kreativa och nytänkande forskningsmiljöer som ger goda förutsättningar att ta sig an samhällets framtidsutmaningar. Genom långsiktiga samarbeten med organisationer, näringsliv och andra lärosäten bidrar universitetet till att utveckla norra Sverige som kunskapsregion. Den samhällsomvandling och de stora investeringar som pågår i norra Sverige skapar komplexa utmaningar men också möjligheter. För Umeå universitet handlar det om att bedriva forskning om och mitt i ett samhälle i omvandling samt att fortsätta erbjuda utbildningar för regioner som behöver expandera fort och hållbart.

Campus Umeå och Konstnärligt campus ligger nära Umeås centrum och intill ett av Sveriges största och mest välrenommerade universitetssjukhus. Utbildning bedrivs även på en rad andra orter som Skellefteå, Örnsköldsvik, Lycksele och Kiruna. Vid Umeå universitet finns den högt rankade Designhögskolan, den miljöcertifierade Handelshögskolan och landets enda arkitekthögskola med konstnärlig inriktning. Här finns också Bildmuseet och Umeås science center, Curiosum. Umeå universitet är ett av Sveriges fem riksidrottsuniversitet, har ett internationellt ledande arktiskt centrum och ett centrum för samisk forskning, Várdduo, som är Sveriges enda etablerade forskningsenhet för samisk forskning och urfolksforskning.