Gå direkt till innehåll

Pressmeddelande -

Allergiantikroppar ett potentiellt behandlingsmål för att fördröja utvecklingen av diabetes

NOD-möss (Non-obese diabetic) som utvecklar diabetes har mycket högre mängder av allergiantikropparna IgE på sina B-celler, samt mer av andra antikroppstyper efter vaccination. En doktorsavhandling vid Umeå universitet visar att unga NOD-möss som behandlats med antikroppar som motverkar IgE hade en mindre andel insjuknande i diabetes och en fördröjning av sjukdomsutvecklingen.

Efter att pre-diabetiska NOD-möss behandlats med anti-IgE antikroppar kunde Radha Thyagarajan, doktorand vid Institutionen för klinisk mikrobiologi, se en fördröjning i utvecklingen av diabetes hos mössen. I avhandlingen beskrivs också andra faktorer som bidrar till utvecklingen av diabetes, inklusive förändringar av molekyler på B cellernas yta, vilket gör att cellerna producerar överskottsmängder av antikroppar.

– Hos människor finns IgE vanligtvis bland allergiker men tidigare forskning har visat att förhöjda nivåer av antikropparna hos personer med autoimmuna sjukdomar också är kopplat till en sämre sjukdomsprognos, säger Radha Thyagarajan.

– Att kunna förstå de defekter i immunförsvaret som bidrar till utvecklingen av typ 1-diabetes är ett viktigt steg i utvecklingen mot att hitta ett botemedel mot sjukdomen. Vår upptäckt pekar på att IgE spelar en roll inte bara vid allergier utan eventuellt också när det gäller utvecklingen av typ 1-diabetes.

Typ 1-diabetes är en autoimmun sjukdom som drabbar en på 2 500 individer i Sverige. Sjukdomen orsakas av att kroppens egna immunceller attackerar insulinproducerande betaceller i bukspottskörteln. Eftersom det är svårt att studera sjukdomsutveckling i människor använder forskare ofta NOD-möss som djurmodell. NOD-möss utvecklar sjukdomen på ett sätt som liknar människor, vilket gör det möjligt för forskare att se hur immunförsvaret svarar på exempelvis behandling med anti-IgE antikroppar.

Radha Thyagarajan kommer från Indien. Hon har en utbildningsbakgrund inom bioteknik vid Bangalore University och molekylärbiologi vid Umeå universitet. Hon har för närvarande en doktorandtjänst vid Institutionen för klinisk mikrobiologi, Umeå universitet.

Läs en digital publicering av avhandlingen

Om disputationen:
Fredagen den 30 september försvarar Radha Thyagarajan, Institutionen för klinisk mikrobiologi, sin avhandling med titeln: Avvikelser i humoral immunitet i NOD-musen - bidrag till utvecklingen av typ 1-diabetes.(Engelsk titel: Anomalies in humoral immunity in the NOD mouse - contribution to the progression of Type 1-Diabetes).

Fakultetsopponent: Professor Susanna Cardell, Institutionen för biomedicin, Avdelningen för mikrobiologi och immunologi, Sahlgrenska akademin/Göteborgs universitet. Huvudhandledare: Docent Kristina Lejon.

Disputationen äger rum kl. 9.00 i R0 Sal A5, Biomedicinhuset, 6A-L, Norrlands universitetssjukhus.

För mer information, vänligen kontakta:
Radha Thyagarajan, Institutionen för klinisk mikrobiologi, Enheten för immunologi, Umeå universitet
090 785 26 67; radha.thyagarajan@umu.se

Ämnen


Umeå universitet
Umeå universitet är ett av Sveriges största lärosäten med drygt 32 000 studenter och 4300 anställda. Här finns internationellt väletablerad forskning och en stor mångfald av utbildningar. Vårt campus utgör en inspirerande miljö som inbjuder till gränsöverskridande möten – mellan studenter, forskare, lärare och externa parter. Genom samverkan med andra samhällsaktörer bidrar vi till utveckling och stärker kvaliteten i forskning och utbildning.

Kontakter

Presskontakt

Presskontakt

Presskontakt 070-610 08 05
Jakob Mjöbring

Jakob Mjöbring

Presskontakt Pressansvarig Umeå universitet +46 72 206 89 23

Umeå universitet

Umeå universitet är ett bredduniversitet och ett av Sveriges största lärosäten med över 41 500 studenter och omkring 4 600 medarbetare. Här finns en mångfald av utbildningar av hög kvalitet och forskning inom alla vetenskapsområden samt det konstnärliga området. Umeå universitet är också platsen för den banbrytande upptäckten av gensaxen CRISPR-Cas9 – en revolution inom gentekniken som tilldelats Nobelpriset i kemi.

Universitetet kännetecknas av en internationell atmosfär och en verksamhet som vilar på akademiska kärnvärden. Våra sammanhållna campus gör det lätt att mötas, samarbeta och utbyta kunskap, något som gynnar en dynamisk och öppen kultur där vi gläds åt varandras framgångar. Umeå universitet sätter en stolthet i att erbjuda en undervisnings- och forskningsmiljö av världsklass och bidrar till ny kunskap av global betydelse där hållbarhetsmålen i Agenda 2030 utgör drivkraft och inspiration. Här finns kreativa och nytänkande forskningsmiljöer som ger goda förutsättningar att ta sig an samhällets framtidsutmaningar. Genom långsiktiga samarbeten med organisationer, näringsliv och andra lärosäten bidrar universitetet till att utveckla norra Sverige som kunskapsregion. Den samhällsomvandling och de stora investeringar som pågår i norra Sverige skapar komplexa utmaningar men också möjligheter. För Umeå universitet handlar det om att bedriva forskning om och mitt i ett samhälle i omvandling samt att fortsätta erbjuda utbildningar för regioner som behöver expandera hållbart.

Campus Umeå och Konstnärligt campus ligger nära Umeås centrum och intill ett av Sveriges största och mest välrenommerade universitetssjukhus. Utbildning bedrivs även på en rad andra orter som Skellefteå, Örnsköldsvik, Lycksele och Kiruna. Vid Umeå universitet finns den högt rankade Designhögskolan, den miljöcertifierade Handelshögskolan och landets enda arkitekthögskola med konstnärlig inriktning. Här finns också Bildmuseet och Umeås science center, Curiosum. Umeå universitet är ett av Sveriges fem riksidrottsuniversitet, har ett internationellt ledande arktiskt centrum och ett centrum för samisk forskning, Várdduo, som är Sveriges enda etablerade forskningsenhet för samisk forskning och urfolksforskning.