36 000 tepåsar förklarar globalt nedbrytningsmönster på ny webb

En metod som Umeå universitet hjälpt till att utveckla för att mäta växtmaterials nedbrytning med hjälp av enkla tepåsar, har snabbt blivit standard inom vetenskaplig forskning, och en favorit i undervisningen över hela världen. Forskaren Judith Sarneel vid Umeå universitet har samlat in data från över 36 000 individuella tepåsar världen över. I tidskriften Ecology Letters och på en nyetablerad webbplats avslöjas nu globala nedbrytningsmönster.

– Det är otroligt hur en galen idé under en fikapaus lyckades engagera tusentals människor över hela världen. Tillsammans har vi uppnått det som var omöjligt på egen hand, säger hon.

Att gräva ned tepåsar för att studera markens aktivitet gör livet enkelt för en forskare. Man köper helt enkelt ditt väl standardiserade växtmaterial i livsmedelsbutiken. Sedan gräver man ned tepåsarna i ungefär tre månader. Mikrober och andra organism i marken bryter där ned te-materialet, men inte själva påsen eftersom den är gjord av plast. För forskare är viktminskningen av påsen ett mått för nedbrytningens hastighet och hur mycket av materialet blev kvar. Man kan jämföra det med hur snabbt en smörgås äts och hur mycket av brödkanten som finns kvar. I ett gemensamt[JS1] arbete grävde medborgarforskare och forskare ned två likadana typer av tepåsar – över hela världen.

Denna studie bekräftade inte bara den allmänna förståelsen av nedbrytning, forskarna fann också några spännande nya mönster, särskilt i kalla regioner och i jordar som används i jordbruk. Särskilt i kalla områden observerade de överraskande ofta kombinationen av en relativt snabbt initial nedbrytning, men med betydande delar av materialet kvar. Jordbruk i sin tur verkade påverka nedbrytningshastigheten, men inte i vilken grad vissa bladfraktioner bröts ned.

– Vi är glada över att vi äntligen kan peka ut några av de mer komplexa
interaktionerna som styr nedbrytning över så stora rumsliga skalor,
säger Judith Sarneel.

Studien pekar starkt på att omvandlingen av dött växtmaterial till mer motståndskraftiga ämnen under tidiga faser av nedbrytningen är viktig, och att miljön styr både initial nedbrytningshastighet och stabilisering på olika sätt. Om man inte tar hänsyn till detta kan det leda till att man överskattar kolförluster under tidig nedbrytning i kolcykelmodeller.

Berättelserna från deltagarna i detta projekt finns nu samlade på den nya webbplatsen https://teabagindex.org/ i syfte att informera framtida teforskare och lyfta fram mångfalden av människor som är aktiva i att förstå markprocesser.

– Att engagera så många forskare och medborgarforskare för att förstå markprocesser är en stor vinst, och den icke-vetenskapliga effekten av projektet kan ha ännu större betydelse än dess vetenskapliga effekt, säger Joost Keuskamp, Utrecht University, Nederländerna, sistaförfattare till den vetenskapliga artikeln.

Om den vetenskapliga artikeln
Judith M. Sarneel, Mariet M. Hefting, Taru Sandén, Johan van den Hoogen, Devin Routh, Bhupendra S. Adhikari, Juha M. Alatalo, Alla Aleksanyan, Inge H.J. Althuizen, Jonas Lembrechts et al. Reading tea leaves worldwide: Decoupled drivers of initial litter decomposition massloss rate and stabilization, Ecology Letters, 7 May 2024, https://doi.org/10.1111/ele.14415

Läs artikeln

The Tea bag index hemsida

För mer information, kontakta gärna:

Judith Sarneel, universitetslektor, Institutionen för ekologi, miljö och geovetenskap, Umeå universitet
E-post: judith.sarneel@umu.se
Telefon: 090 786 57 63