Umeå Energi inleder förstudie om koldioxidinfångning

Med anslag från Energimyndigheten undersöker nu Umeå Energi olika teknikalternativ för koldioxidinfångning. Målsättningen med projektet är att minska koldioxidutsläpp vid Dåva kraftvärmeverk, med potential att bidra med uppemot 300 000 ton minusutsläpp.

Dåva kraftvärmeverk, som är en av Europas mest energieffektiva och miljöanpassade anläggningar med avfall och biomassa som bränsle, fyller en viktig funktion i samhällets infrastruktur. Här omhändertas brännbart avfall från hela Västerbotten och delar av Västernorrland vilket samtidigt medför stora koldioxidutsläpp.

Med anslag från Energimyndigheten genomförs nu en förstudie där Umeå Energi ska utreda förutsättningarna för koldioxidavskiljning, så kallad Bio-CCS, vid Dåva Kraftvärmeverk. Förstudien är en del i energibolagets arbete med att identifiera och genomföra omställningen mot en koldioxidfri infrastruktur.

-Som ett steg på resan mot ett koldioxidneutralt samhälle undersöker vi våra möjligheter till att avskilja, transportera och lagra koldioxid. Det är vårt samhällsansvar som energibolag att bidra till minskade koldioxidutsläpp och förstudien ska tydliggöra vilka alternativ vi står inför. Det finns redan naturliga förutsättningar i och med den planerade utbyggnaden av Norrbotniabanan från Dåva till Umeå Hamn vilket kan ge goda möjligheter för transport för av koldioxid. I förstudien utreder vi även andra transportalternativ, säger Jan Ridfeldt, vd Umeå Energi.

Förstudien om koldioxidinfångning ska utgöra beslutsunderlag för en eventuell investering i en Bio-CCS-anläggning, intill Norrbotniabanan vid Dåva utanför Umeå.

-Umeå Energi har potential att bidra till stora negativa koldioxidutsläpp genom direktinfångning av biogen koldioxid från förbränning av biobränslen. Fördelen med att driva ett Bio-CCS-projekt i regionen är att det finns ett stort intresse, både inom kommun, näringsliv och logistik- och transportföretag. Det möjliggör de samarbeten som kommer krävas för ett sådant här projekt, säger Mårten Henriksson, Affärsutvecklare, Umeå Energi.

Hållbarhetsarbetet är en naturlig och integrerad del i Umeå Energis verksamhet och genom att ligga i framkant vad gäller både teknik och möjligheter vill Umeå Energi möta framtidens cirkulära behov. Målet är att öka takten i omställningsarbetet och därmed öka förutsättningarna för att bidra till att möta lokala och nationella klimat- och miljömål.

I förstudien utreds logistik- och transportmöjligheter, affärsmodeller, kommunikation och tillstånd för att nå visionen om att spara uppemot 300 000 ton biogen koldioxid, vilket motsvarar ca 15 % av Sveriges vision om negativa utsläpp till år 2045. Förstudien kommer att pågå under hela 2022 för att ge underlag till beslut om vägval och fortsatt arbete 2023.

OM BIO-CCS, BIOGEN KOLDIOXID OCH SAMARBETE

I regeringens utredning ”Vägen till en klimatpositiv framtid” (SOU 2020:4) lyfts Bio-CCS som den främsta kompletterande kolsänkan för att Sverige ska nå utsläppsmålen år 2030 och år 2045. Genom Bio-CCS (Bioenergy Carbon Capture and Storage) avskiljs den biogena koldioxiden från rökgaserna vid förbränning av biobränslen och avfall. Den avskilda biogena koldioxiden förvätskas, transporteras och lagras permanent, vilket ger nettonegativa växthusgasutsläpp. Efter år 2045 skall Sveriges växthusgasutsläpp endast vara nettonegativa.

Förstudier genom koldioxidinfångning pågår redan runt om i Sverige där ett CCS-nätverk skapats, som Umeå Energi deltar i. Syftet är att utbyta erfarenheter inom Bio-CCS och identifiera eventuella samarbetsmöjligheter. Umeå Energi samarbetar även med INAB och Kvarken Ports (Umeå Hamn) i frågor som rör förutsättningar kring logistik och transport av koldioxid. Förstudien har möjliggjorts med hjälp av delfinansiering från regeringens klimatsatsning Industriklivet. Projektet pågår under hela 2022 och förstudien skall bidra med underlag för beslut om möjligheter och vägval i arbetet framåt.

OM INDUSTRIKLIVET

Sveriges riksdag har antagit klimatmålet att Sverige inte ska ha några nettoutsläpp av växthusgaser till atmosfären 2045 och därefter uppnå negativa utsläpp. För att stödja omställningen har regeringen beslutat om den långsiktiga satsningen Industriklivet.

För att nå klimatmålen kommer det att krävas omfattande investeringar i ny teknik som sällan är kommersialiserad. Vägen mot nettonollutsläpp kräver satsningar på innovativa och teknikskiftande lösningar. I omställningen till en cirkulär och biobaserad ekonomi har industrin en stor roll. Både genom att minska sina egna utsläpp och genom att bidra till klimatomställningen i samhället genom sina produkter. Inom Industriklivet kan bidrag ges till förstudier, forsknings-, pilot- och demonstrationsprojekt och investeringar.