Ingen byggbar mark i Stockholm

Bostadsbyggandet i Stockholms län hindras av ett trettiotal restriktioner av olika slag för hur marken får användas. Stockholms Handelskammare har med hjälp av Tyréns lagt alla restriktioner på varandra i en karta. Resultatet visar att det inte finns någon mark kvar att bygga på.

Tyréns har på uppdrag av Stockholms Handelskammare kartlagt den byggbara marken i Stockholms län samt i Uppsala. Rapporten ”Markbrist stoppar nybyggen” presenterades av Anna Wersäll, Stockholms Handelskammare och Sarah Bragée från Tyréns på Stockholms Handelskammares seminarium ”Var kan vi bygga bostäder?”. Rapporten visar att det i Stockholm inte finns någon mark som inte redan är bebyggd, och som inte är belagd med någon typ av hinder eller restriktion.

Rapporten ”Markbrist stoppar nybyggen” är ett inlägg i debatten om bostadsbyggandet. Stockholms Handelskammare vill inspirera till debatt om markanvändning och riksintressen och visa på ett av många hinder mot att det byggs fler och billigare bostäder. Handelskammaren har som ett experiment prövat att lyfta bort några restriktioner för att se vad som händer med kartan. Experimentet visar att det går att behålla de flesta typerna av skydd för värdefull natur, fornminnen och kulturmiljöer och ändå frigöra områden motsvarande ett helt Stockholm till för bostadsbebyggelse. 

Sarah Bragée, chef för avdelningen Strategisk samhällsanalys på Tyréns i Stockholm, har tillsammans med expertis inom geografiska informationssystem (GIS) på Tyréns, undersökt möjliga områden för exempelvis nya bostäder eller annan byggnation. I Stockholm finns stora delar som är skyddade på grund av att de är Ostörda, något man värnar om i storstadsområden, men alltså är obebyggda och opåverkade områden som inte är bullerutsatta. När dessa ytor samt Störda områden kombineras i en karta finns ingen byggbar mark kvar i Stockholms län.

- De intressen eller restriktioner som föreligger och idag hindrar bebyggelse är i vårt underlag inte värderade på något sätt, utan är pålagda och borttagna i olika lager för att hitta möjliga scenarion. Varje yta som frigörs i kartorna är givetvis något som måste beaktas närmare för att utreda vilken typ av hinder eller skydd som föreligger och om det är möjligt eller intressant att förändra detta, menar Sarah.

Definitionen enligt Miljöbalkens 3 kap 2§ lyder: ”Stora mark- och vattenområden som inte alls eller endast obetydligt är påverkade av exploateringsföretag eller andra ingrepp i miljön ska så långt möjligt skyddas mot åtgärder som kan påtagligt påverka områdenas karaktär.” Dessa områden är inte ett riksintresse i egentlig mening, men ska ändå prövas varje gång det planeras för ny bebyggelse.

För mer information:
Sarah Bragée Avdelningschef, Strategisk samhällsanalys, Tyréns AB
010 452 21 28
sarah.bragee@tyrens.se