Våldet mot kvinnor hotar arbetet för en värld fri från hunger, och alla andra mål i Agenda 2030

Den 25 november är det FN:s internationella dag mot våld mot kvinnor, startskottet för en sexton dagar lång kampanj mot könsbaserat våld. Sällan har frågan varit mer aktuell. Våldet mot kvinnor ökar, vilket både är ett kvitto på hur ojämställd världen är, och ett hinder för utveckling. Bristen på jämställdhet i världen cementerar fattigdom och hunger. Det skriver Malin Flemström i UNT.

Elisa Zepeda Lagunas, 34, är en kvinnorättsförsvarare från ursprungsbefolkningen Mazatec i Mexico som drabbats av intensivt våld på grund av sitt politiska arbete. Bara för att en kommunal förvaltning som inte ville ha kvinnor i politiken kom till makten i hennes hemort utsattes hon och andra kvinnor för en brutal misshandel. Elisas familj blev också misshandlad, brodern till döds, och deras hus brändes ned. Två år senare blev Elisa den första kvinnliga borgmästaren i hennes kommun i den mexikanska delstaten Oaxaca, där hon idag kämpar för kvinnors och ursprungsbefolkningars rättigheter.

När Shahida Banu år 2020 väljer att kandidera till fullmäktige i sin by i Rajastan i Indien, utsätts hon för ett starkt tryck att avstå. Hon är kvinna, och dessutom muslim. Trycket att lägga ner kampanjen kom både från de egna, särskilt de äldre männen och från de med högre kaster i samhället där hon lever.

– Den före detta ledaren i byn sa: om ni röstar på Shahida kommer ni aldrig få någon hjälp från oss.

Amnesty International India har tidigare rapporterat om en omfattande mängd hat och hot på Twitter som kvinnliga politiker i Indien utsätts för, inte bara för sina åsikter utan också på grund av kön, religion, kast och civilstånd. Shahida förlorade valet, men hon är fast besluten att fortsätta kämpa för minoritetsgrupper i Indien.

Att kvinnor diskrimineras och utsätts för hot, till och med våld, för att de engagerar sig politiskt är tyvärr ett globalt problem. Våld mot kvinnor är också det tydligaste uttrycket för bristande jämställdhet mellan kvinnor och män. Enligt en studie från Världshälsoorganisationen WHO, utsätts 35 procent av alla kvinnor i världen någon gång i livet för fysiskt och sexuellt våld. I vissa länder är siffran 70 procent.

Sverige är absolut inget undantag. Socialstyrelsen uppskattar att minst 75 000 kvinnor i Sverige utsätts för någon form av partnervåld varje år, mörkertalet är dock stort och siffran förmodligen betydligt större. Kvinnor i politiken diskrimineras även i Sverige, och lämnar sina uppdrag i förtid i högre grad än män. Kvinnor måste prestera bättre än män för att göra politisk karriär och Sverige har tappat den internationella topplaceringen från 1995 när vi utsågs till världens mest jämställda land, rapporterar Jämställdhetsmyndigheten i sin rapport.

The Hunger Project arbetar för att marginaliserade grupper ska få ta del av den lokala demokratin och få förutsättningar att påverka sitt lands styre. Mexiko och Indien är två av de länder vi verkar i. Vi vet att jämställdhet är grunden för att världen ska bli fri från hunger och fattigdom. Så länge halva befolkningen diskrimineras och fråntas rätten till inflytande kommer världen att stå och stampa. Inga mål i Agenda 2030 kommer uppnås och inga samhällen kommer lyftas ur hunger. Nu är det dags för alla att kampen mot våld mot kvinnor – först då kan värld bli en rättvis och hållbar plats fri från hunger och fattigdom.

Malin Flemström, vd The Hunger Project Sverige

Texten publicerades i UNT 22 november 2021.