Korsettkriget visas på Textilmuseet i höst

14 september 2024 – 26 januari 2025

Välkommen till pressvisning torsdagen 12 september kl 13.00. Anmäl din medverkan till Louise Sjöström, Textilmuseets marknadsförare, louise.sjostrom@boras.se

I slutet av 1800-talet hamnade korsetten i centrum för het debatt i Sverige. Ett litet klädesplagg blev en stor politisk fråga. Korsetten blev ett ideologiskt slagfält, något som utlöste diskussioner om makt, kön, identitet och klass. Om kvinnlighetens former och gränser. Om dåtiden, nutiden och framtiden.

I utställningen Korsettkriget – en kamp om kvinnlighetens former vid förra sekelskiftet möter du ett ojämlikt Sverige där det var skillnad på människor. Framför allt var det skillnad mellan kvinnor och män. Och det skulle synas.

”Kvinnors relation till korsetten var komplex och motstridiga tolkningar av korsetten existerade samtidigt. Till exempel var det flera ledande personer i kampen för kvinnlig rösträtt som försvarade korsetten, och även de som var kritiska kunde ha svårt att själva lägga bort sin korsett” säger Henric Bagerius, historiker vid Örebro universitet, vars forskning ligger till grund för utställningen.

Kvinnor och män sågs som varandras motsatser, och det påverkade nästan allt i samhället. Vem som gjorde vad i hemmet, vem som jobbade och med vad, hur kvinnor och män kunde klä sig och bete sig, vem som kunde rösta och påverka politiken.

Samtidigt skedde en stor förändring i människors sätt att bo, leva och arbeta. Istället för att bo på landsbygden och arbeta med jordbruk flyttade många människor till städerna för att jobba i fabriker och butiker. Det var så omskakande och dramatiskt att världen aldrig blev sig lik. I städerna uppstod nya grupper: den förmögna borgarklassen och den fattiga arbetarklassen.

Mitt i allt detta fanns ett litet klädesplagg – korsetten. Den var ett sätt att framhäva den kvinnliga kroppens former, att visa tydligt att den som bar korsetten var kvinna och inget annat. När kvinnor började kräva att bli myndiga, få rösträtt och ha tillgång till utbildning uppstod även en diskussion om kvinnors kläder.

De som var emot korsetten menade att det var fåfängt att använda korsett. Dessutom var den farlig för hälsan och passade inte i ett modernt samhälle. Men det visade sig snart att kvinnors relation till korsetten var komplicerad. Vissa försvarade den. De menade att korsetten var både anständig, hälsosam och modern istället för utmanande, skadlig och föråldrad. Kriget mot korsetten blev ett krig om korsetten.

”Utställningen på Textilmuseet berättar bland annat om Borås koppling till korsetter. Borås blev under 1900-talet ett centrum för svensk sömnadsindustri, inklusive damunderkläder och korsetter. Detta finns dokumenterat i våra samlingar och utställningen adderas därför med vår stads historiska koppling till temat. Vi berättar också om korsetten i en nutida kontext och hur den används idag, exempelvis bland flera artister och offentliga personer ” säger Ulrika Kullenberg, Textilmuseets museichef

Prova på hur det är att bära korsett!
I utställningen kan du prova på hur det är att göra olika övningar med snörad korsett; Hoppa hage, lyfta kettlebell (7 kg), bära tyngdtäcke runt midjan (7 kg), göra plankan och situps. Se när Henric Bagerius provar på hur det är att bära korsett, med hjälp av Textilmuseets intendent Viktoria Holmqvist, på UR Play.

Utställningen Korsettkriget – en kamp om kvinnlighetens former vid förra sekelskiftet har producerats av Kvinnohistoriskt museum och har utvecklats i nära samarbete med Henric Bagerius. Den har även visats på Dunkers Kulturhus.

Utställningen invigs på Textilmuseet den 14 september 2024 kl. 13.00, fri entré. Läs mer här.