Gråzonsproblematik försvårar gränsdragningen mellan krig eller fred

Vad betyder krig? Frågan kan tyckas enkel, men har på senare år blivit allt svårare att besvara. Försvarsmakten och MSB slog för några år sedan fast att hotbilden mot Sverige är ”mer komplex och tillåter inte en lika tydlig gränsdragning mellan fred och krig”. Denna osäkerhet är vad som inom försvars- och säkerhetspolitiska kretsar kallas för gråzonen.

När befinner vi oss i zonen?

Som Daniel Jonsson, forskare vid Totalförsvarets Forskningsinstitut (FOI), beskrivit saken kan gråzonen ”ses som ett tillstånd eller ett skede som syftar till att vinna något utan eskalering och/eller att skapa fördelar inför en eventuellt eskalerad situation, dvs. krigsförberedelser.”

Gråzonen är alltså inte nödvändigtvis ett område som finns mellan fred och krig. Ett land som befinner sig i gråzonen har inte höjd beredskap eftersom en konflikt eller krigsförklaring ännu inte föreligger. Ibland har gråzonen kallats för en konturlös konflikt. Om fredstid officiellt råder så hanteras aktioner i gråzonen i första hand av ett lands civila försvar och dess krisberedskap. Därför är det viktigt att förstå och utveckla vår beredskap och vårt totalförsvar inte bara för krigssituationer.

Gråzonen är heller inte detsamma som hybridkrigföring, ett begrepp som blivit alltmer vedertaget för att beskriva aktioner eller situationer med mindre tydliga militära eller säkerhetspolitiska former.

Hybridkrigföring är ”en kombination av flera gråzonstaktiker”, som Daniel Jonsson formulerat det. Tydliga exempel är desinformationskampanjer och valpåverkan. Informationspåverkan är något som även Sverige drabbas av allt mer, vilket bland andra FRA och SÄPO har påtalat.

Hundratals nyanser av grått

Vad kan då ske i gråzonen? En mängd separata eller sammanhängande aktiviteter som bygger på ekonomiska, militära, politiska och psykologiska medel. För att nå sina politiska målsättningar eller skapa ett för egen del gynnsamt klimat för framtida militära ageranden riktar motståndaren aktiviteterna mot hela samhällen.

Enligt Försvarsberedningens delrapport från december 2017 rör det sig exempelvis om kriminell verksamhet, sabotage, skadegörelse eller medveten påverkan. Även spioneri mot skyddsobjekt och annan skyddsvärd verksamhet som forskning och utveckling inom akademi, industri och näringsliv ingår, liksom spridning av rykten och vilseledande eller motsägelsefull information.

En stor del av gråzonsproblematiken rör just kontroll, manipulation och spridning av information. Det kan ske öppet, dolt eller kombinerat för att störa eller destabilisera såväl befolkning som det psykologiska försvaret. Detta för att skapa osäkerhet kring rapportering och förmedling om vad som egentligen händer.

I kombination med planterade rykten, påtryckningar mot beslutsfattare via olika nätbaserade kanaler samt spridning av förfalskad information som ser ut att komma från officiella beslutsfattare eller myndigheter kan allmänhetens förtroende för samhällets styrning, och i förlängningen försvarsviljan, påverkas.

Teracoms uppdrag att stärka Sverige

En fungerande kommunikation i hela samhället är nödvändigt för att upptäcka och motverka desinformationskampanjer. Därför är Teracoms uppdrag – att alltid garantera att befolkningen nås av VMA och public service vid kris eller krig – en måltavla. Säker kommunikation mellan och inom blåljus- och försvarsaktörer är något som motståndare vill komma åt.

Det gör vårt arbete ännu viktigare. Vi arbetar varje dag med detta i åtanke. Som jag beskrivit tidigare har Teracom en lång och stark säkerhetskultur för att garantera att public service alltid kan nå ut till allmänheten via beredskapskanalen P4.

Johan Petersson, säkerhetschef