Försvarsberedningen och k-företag

Nu har jag läst större delen av Försvarsberedningens rapport från 20 december och det är många intressanta spår som väcker tankar. Vi som växte upp under Kalla kriget, och med ”Om kriget kommer” i telefonkatalogen, vi känner igen oss i begreppet totalförsvar. Det är ett begrepp som aldrig formellt avskaffats, men som ändå legat lite i träda. Under 80- och 90-talet var det fortfarande ett nyckelbegrepp, men redan när jag själv gjorde lumpen i slutet av 90-talet och sedan tjänstgjorde i Kosovo tidigt 2000-talde minskade betydelsen markant. När nu Försvarsberedningen plockar fram totalförsvarstanken och vill utveckla den så är det välkommet.

Innan jag kommer in på näringslivets roll och det här med K-företag så måste jag göra en kort utvikning om det egna ansvaret. Hur länge ska vi som medborgare räkna med att klara oss på det vi har hemma? Tidigare har det talats om 72 timmar, nu säger Försvarsberedningen en vecka. Förhoppningsvis kan den här rapporten leda till en ökad förståelse och ett ökat engagemang från oss civila. För egen del inser jag att jag behöver utöka förrådet lite framöver. Vi har nog alla som privatpersoner lite dåligt samvete för att vi inte fullt ut följer rekommendationen att klara oss på egen hand.

Om jag jämför med detta, så står vi på Teracom som bolag väl rustade. Kravet på våra master som ska se till att Public Service och annan viktig radio- och TV-trafik går fram är att de ska klara sig utan ström flera dagar, och det kravet lever vi givetvis upp till.

”K-företagen” då? Näringslivet omnämns på flera ställen i rapporten och det framhålls att en hel del av samhällets tidigare krisförmåga idag återfinns hos en mängd bolag. I tider av avreglering och ökad effektivisering har tidigare offentlig verksamhet placerats i statliga bolag eller hos privata aktörer. Det ställer krav på planering och tydliga förväntningar från myndigheter inom totalförsvaret. Teracom har en särskild roll att spela vid krig eller beredskap – det som tidigare benämndes ”k-företag”. Alltså för företag som utför samhällsnyttiga funktioner som behöver trappas upp, inte läggas i malpåse, under krig eller beredskap.

För några veckor sedan deltog vår VD Åsa Sundberg vid ett seminarium under mässan ”Mötesplats Samhällssäkerhet”. Här klipper jag in ett citat från henne vid det seminariet, som belyser hur vi ser på vår roll:

”Våra drivkrafter är inte primärt vinst, utan samhällsnytta – erbjuda samhällsviktiga nät på ett billigt sätt (…). Vi har väldigt höga krav från våra kunder på att näten fungerar i alla väder vare sig det är kris eller inte. Det betyder i praktiken att vi måste ha extra kraftkällor överallt i våra nät så att vi kan klara oss även om det är strömavbrott i en vecka. Det betyder också att vi har väldigt mycket transportnätsredundans, inklusive radioförbindelser som vi kan mata med kraft själv.”

De här kraven på oss som statligt helägt bolag, att ta ett brett ansvar och sätta säkerhetstänkande i första rummet, kommer bara att öka. Samhällsuppdraget att driva marknäten för digital tv och FM-radio är utgångspunkten för vår verksamhet. Vi har under lång tid sett oss som en självklar aktör i den civila delen av totalförsvaret. Men vi riktar nu också in oss på att kunna ta en roll i att bygga upp framtidens blåljusnät, som utredaren Gunnar Holmgren föreslagit.

Vad är nu nästa steg? Försvarsberedningen föreslår att MSB får rollen som central myndighet för planering, ledning och samordning av det civila försvaret. Det är bra, och det ökar förhoppningsvis tydligheten i framtiden, men fram tills det är på plats faller ett stort ansvar på alla inblandade parter att hitta en samsyn kring förväntningarna. Vi räknar med att regeringen inom kort landar i konkreta uppdrag för att gå vidare med processen i frågan om blåljusnätet. Och vi fortsätter på vår sida att spela vår roll i Totalförsvaret, och förbereder oss för vår roll i ”totalförsvaret två-punkt-noll”.

Marcus Hartmann, Kommunikationschef Teracom AB