Mot ljuset, käre Emil

Sociala media, dags- och kvällspress har i dagarna berättat om skådespelaren Emil Forselius tragiska bortgång. Det fanns en tid när media undvek att tala i klartext om dödsorsaken. Idag kommer allt fram i ljuset. Teateri har i pressmeddelande, i mail och telefonsamtal informerat arrangörer i skolor och uppmanat den unga publik som sett Teateris produktioner de senaste åren att ta kontakt med någon vuxen om de har frågor och tankar. Vi svarar på mail i den mån vi kan.

Emil var en person som berörde. Han levde på ett sätt i ljuset, oändligt öppen för sin omgivning, alltid med ett leende och ett positivt ord. Det fanns också en mörk sida. Antagligen var det den som gav sådan lyster åt hans insats på scenen. Där levde han i ljuset, bokstavligt talat. Det är som den fantastiska, begåvade skådespelare och varma vän och kollega, vi minns honom.

Teateri lärde känna Emil våren 2008 då han repeterade in klassrumsföreställningen Som glöd under snö tillsammans med Christian Arin. I Maja Salomonssons regi blev detta en stark och tät föreställning om våld och försoning. Redan efter de första föreställningarna ute i klassrummen på högstadiet började publikreaktionerna strömma in till teatern. Emil Forselius berörde publiken starkt. Särskilt minns vi föreställningen på Kungsängsskolan i Jönköping då kulturminister Lena Adelsohn Liljeroth, som sett föreställningen tillsammans med eleverna, inte kunde hålla tårarna tillbaka i sitt tacktal efteråt.
Även i rollen som Jim i klassikern Glasmenageriet, som regisserades av vännen Robert Jelinek, berörde Emil den unga publiken, med humor, värme och engagemang.

Emil var en människa av både ljus och mörker, som ofta peppade och inspirerade sin omgivning, gav ljus åt andra. Det är ofattbart det som hänt. Rollen som Peppo blev Emils sista roll på teaterscenen i januari 2010. Emil var mycket glad och stolt över arbetet med Som glöd under snö. Våra tankar går nu till alla de över 10 000 högstadie- och gymnasieelever som sett Emil i våra produktioner de senaste åren, och till de som han lämnar efter sig.

Tack för tiden vi fick ihop, Emil.
Gud signe dig och give dig frid, käre, käre Emil.

Jan Dzedins, Teateri