De planeringsdirektiv som regeringen överlämnade till Trafikverket i förra veckan var ett steg i rätt i riktning men mer behöver – och måste – göras. Vi efterlyser tidiga insatser vid underhållsåtgärder och kapacitetsutbyggnad med rätt kompetens och modern teknik som innebär att vi både kan beta av underhållsskulden på tio år och utöka kapaciteten.
Så kom då till sist regeringens planeringsdirektiv till Trafikverket för framtagande av en ny nationell infrastrukturplan 2026 – 2037. Trafikverket ska redovisa uppdraget i form av förslag till nationell infrastrukturplan till regeringen senast den 30 september 2025, varpå följer en remissrunda som löper till den 30 december 2025. Läs vår sammanfattning och översiktliga analys av direktiven.
Vi väntar med spänning på direktiven till Trafikverket om att ta fram en nationell plan för transportinfrastrukturen 2026–2037. Ett regeringsbeslut väntas inom kort. Trafikverket har i olika sammanhang lämnat indikationer som vi tycker är oroväckande. Bl a antas att föreslagna väg- och järnvägsobjekt rangordnas efter en samhällsekonomisk effektbedömning, baserad på objektets nettonuvärdeskvot.
Det senaste valet var en ”rysare” – jämnt mellan blocken, SD blev det näst största partiet och Tidö-samarbetet skapades. Men valet ledde också till ett nytt politiskt klimat med ökat inslag av populism och hårdare retorik. Men det är också i dessa lägen som någon måste sätta dagordningen. Att våga lägga partipolitiken åt sidan för gemensamma bästa. Det gäller underhåll men även utökad kapacitet.
Riksdagen klubbade enligt fastställd tidplan igenom regeringens infrastrukturproposition med en total ram på 1171 miljarder kronor. Att möjligheterna till alternativ finansiering öppnas upp bidrar också till att fler projekt kan realiseras. Att regeringen faktiskt satsar på ERMTS till år 2042 samt utreder ombordfinansieringen är mycket bra, särskilt då fordonen behöver vara utrustade till år 2030.
Vårändringsbudgeten innehöll inte några större nyheter, för järnvägsbranschens del, i form av fördelningen av statens medel. Svenskt Näringslivs chefsekonom har kommenterat statsbudgetens betydelse för tillväxten. Han poängtera att det är av stor vikt att reformer kopplade till infrastrukturen finns med i höstbudgeten.
Vårt viktigaste medskick till regeringen inför kommande infrastrukturproposition är att en uppräkning av ramanslaget med 20 procent inte räcker för att både hantera underhållsskulden och säkerställa behovet av mer kapacitet i transportsystemet. Det skriver Tågföretagen i sitt remissvar till Trafikverkets inriktningsunderlag som de skickar in idag.
Tågföretagen har under lång tid lyft att Sverige investerar för lite i infrastruktur. Vi har inte bara en stor underhållsskuld utan även en enorm infrastrukturskuld till följd av årtionden av uteblivna investeringar. Då är alternativ finansiering ett alternativ, där privat kapital tillåts komma in i infrastruktursatsningar.
Tågföretagen delar idag ett utkast till svar på Trafikverkets Inriktningsunderlag, som är en helt central del av den fortsatta beslutsprocessen kring framtida infrastruktur och utvecklingen av transportsystemet kommande decennier. Utkastet som finns på Tågföretagens webb är ”work-in-progress” och kommer uppdateras löpande fram till remisstidens utgång den 15 april.
Den innevarande vintern är den sämsta på över tio år för den svenska järnvägen. Orsakerna till det är många och en fullt ut pålitlig järnväg kan verka avlägsen. Branschen arbetar intensivt med att få bukt med alla utmaningar. SJ:s vd, tillika Tågföretagens ordförande, skrev i veckan ett brev till alla SJ:s kunder där hon förklarade läget och lovade en ljusare framtid.
Remissrundan för Trafikverkets planer har börjat och Tågföretagen har påbörjat processen att skriva ett svar.Rapporten "Regionlyftet" inom Omtag Sveriges Järnväg visar att en fungerande transportinfrastruktur gynnar den ekonomiska tillväxten. Tågföretagen har deltagit i Andreas Carlsons möte - ”det strategiska startskottet för en ny godstransportstrategi”.
Trafikverket har släppt sitt inriktningsunderlag för transportinfrastruktur i Sverige. Rapporten lyfter viktiga frågor som underhåll, planering och differentiering av banavgifter. Men det är förvånande att statlig medfinansiering av ERTMS-utrustning inte nämns. De föreslagna satsningarna på underhåll innebär att kommer flyttas pengar från investeringar.
Vi har löpande fått ta del av pusselbitar som indikerar att en ny klimatpolitik är i vardande, men helheten har uteblivit. Strax före julhelgen kom den utlovade klimathandlingsplanen. Det återstår att se om de idag kvantifierbara målen ersätts. Vi noterar vid en första anblick att regeringen vill ge en myndighet i uppdrag att stärka samordningen av transportsektorns klimatomställning.
Vi ser äntligen rörelse i den hittills så låsta finanspolitiken. Det alltför rigida överskottsmålet kan i stället stöpas om till ett balansmål, som frigör tiotals miljarder i reformutrymme. Just dessa miljarder lämpar sig särskilt väl för infrastrukturinvesteringar för ett starkare samhälle med ökad konkurrenskraft. Även tanken om alternativ finansiering rör på sig.
Rapporten Järnvägslyftet inom ramen för SJs initiativ Omtag svensk järnväg pekar förtjänstfullt på en lång rad av investeringar och åtgärder vi kan göra här och nu för att på relativt kort sikt ge svenska städer och företag bättre möjlighet att växa. SJ och Green Cargo visar i en debattartikel på att det finns en samsyn mellan person- och godstrafiken om behovet av dessa satsningar.
På Järnvägsbranschens samverkansforums, JBS, strategidag lades grundstenarna för en vision för järnvägsbranschen i en värld där stora megatrender förändrar spelplanen i realtid. Självfallet kräver dagens höga förändringstakt ett agilt förhållningssätt. Samtidigt måste vi ha ett mer långsiktigt roder att hålla oss i. Vi måste nå upp till krav på en stabil och långsiktigt hållbar leverans.
Svenskt Näringsliv har lanserat antologin ”Vägval – fem tankar om framtidens planeringsmodell för Sveriges infrastruktur”. Antologin innehåller grundliga analyser av bristerna i dagens planeringsmodell och en rad inspirerande förslag till förbättringar.
Trafikverket ska i sitt arbete med att ta fram inriktningsunderlag inför den långsiktiga infrastrukturplaneringen för planperioden 2026–2037 utgå från rådande ram om 799 miljarder kronor inför den kommande 12-årsperioden. Det är inte förvånande att regeringen bakbinder myndigheten och inte föreslår en analys av vad som faktiskt skulle krävas för att infrastrukturen ska klara framtidens krav.
Trafikverket har nyligen presenterat en omvärldsspaning i syfte att fördjupa förståelsen för vår omvärld och identifiera förutsättningar och utmaningar för utvecklingen av transportsystemet och Trafikverkets verksamhet. Trafikverkets slutsats är att det inte ger något av substans att investera i infrastruktur som gynnar beteendeförändringar, till motsats från många andra myndigheter.
En debattartikel i DN om vår förmåga till anpassning och ändrat beteende och en så kallad omvärldsspaning från Trafikverket som ifrågasätter samhällets förmåga till omställning. Trafikverkets omvärldsspaning som påverkar hela myndighetens verksamhetsinriktning de närmaste åren, och då inte minst den nationella infrastrukturplaneringen, lämnar dessvärre mycket att önska. Det här håller inte.
Tågföretagen är bransch- och arbetsgivarorganisationen med cirka 90 medlemmar som har närmare 19 000 medarbetare. Bland medlemmarna finns de flesta av Sveriges aktiva tågoperatörer och ett flertal järnvägsinfrastrukturföretag. Tågföretagen samlar branschen för att driva ett aktivt och effektivt påverkansarbete gentemot regering och riksdag, myndigheter uppdragsgivare, media och andra intressenter, nationellt och internationellt.
Storgatan 19
Stockholm