Starkare signalen i mobilnäten äventyrar tågsäkerheten

Tågtrafiken kommer att drabbas av kraftiga störningar om mobiloperatörerna får slå på sina nya basstationer utmed järnvägen vid halvårsskiftet. Störningarna blir störst i Stockholm, Göteborg och Malmö, men drabbar även andra större tätorter. Trafikförvaltningen i Stockholm varnar i ett brev till Post- och telestyrelsen för att pendeltågsresenärerna kan tvingas välja andra resvägar, som buss eller egen bil, med mycket stora konsekvenser för hela trafiksystemet. För att ersätta ett pendeltåg krävs det 15 ledbussar.

Störningarna i tågtrafiken beror på att mobiloperatörerna den 1 juli kommer att höja signalstyrkan i sina basstationer utmed järnvägen, vilket i sin tur kommer att störa tågtrafikens viktiga system för talkommunikation mellan tågen och trafikledningen, GSM-R.

GSM-R är helt avgörande för att hantera trafikstörningar, incidenter och olyckor inom järnvägen. Vid en olycka är störningar i GSM-R-nätet en allvarlig säkerhetsrisk och kan förvärra konsekvenserna. Dessutom bygger det nya signalsystemet ERTMS, som finns mellan Sundsvall-Umeå, Boden-Haparanda och Borlänge-Malung, på att alla signaler mellan tågen och trafikledningsen förmedlas via GSM-R. Kommer signalerna inte fram stannar tågen på linjen.

Tågoperatörernas konsekvensanalys visar att såväl resenärer som godstrafik kommer att drabbas om mobiloperatörerna får höja signalstyrkan. Varje dag görs ca 600 000 tågresor, varav omkring 300 000med pendeltåg i Stockholmsregionen. Resorna sker på hårt belastade banor som är mycket känslig för störningar. Godstrafiken på järnväg är en nödvändig del av varuförsörjningen till svensk basindustri. Framförallt stål-, trä- och exportindustrin är beroende av en väl fungerande godstrafik.

Vi är positiva till att de som bor och arbetar utmed järnvägen ska få ett snabbare mobilt bredband, liksom de som reser med tågen, men inte till priset av att landets tågresenärer och Sveriges basindustri drabbas av kraftiga störningar i tågtrafiken.

För att undvika störningar kan skyddsfilter installeras ombord på tågen, men det tillåter inte EU-lagstiftningen. Reglerna kommer att ändras, men utan övergångstid. Först den 1 juli, det vill säga samma dag som mobiloperatörerna får höja signalstyrkan, blir det tillåtet att använda filter i tågen. GSM-R är en del av EU:s arbete för att underlätta gränsöverskridande tågtrafik. Om Sverige ställer krav på skydd före detta datum, räknas det som ett nationellt särkrav som är förbjudet enligt EU-rätten.

Tyvärr vet vi inte om filtren fungerar och Trafikverket kan inte garantera att filtren är tillräckliga. Innan Trafikverket kan garantera att filtren fungerar måste fälttester göras. Tågoperatörerna väntar fortfarande på tydliga besked om vad de förväntas göra och hur de ska kunna köra tåg utan störningar efter halvårsskiftet.

Att de starkare mobilsignalerna kommer att störa ut GSM-R-systemet har varit känt sedan länge. Branschföreningen Tågoperatörerna har utan framgång tagit upp problemet med Post- och telestyrelsen, Transportstyrelsen och Trafikverket under flera år. Med fem månader kvar tills mobiloperatörerna får öka signalstyrkan är läget akut.

Att sätta in filter är ett omfattande arbete. Filtret är stort som en mikrovågsugn och på vissa tåg behövs det upp till fyra stycken. Enligt järnvägslagen måste installationerna följa en särskild procedur med konstruktionsarbete, ritningsändringar, avställning av fordon, ledningsdragning, montage, säkerhetsgranskning och kvalitetssäkring. Dessutom finns det brist på personal med rätt kompetens som kan installera de totalt 3000 filtren. Att sätta in filter successivt går inte. I praktiken måste alla järnvägsfordon som är ute i trafik ha skyddsfilter samtidigt för att inte riskera att bli stående ute på banan och blockera andra tåg. Efter fälttester, fastställande av tekniska specifikationer, investeringsbeslut tar det 12-18 månader att upphandla och utrusta hela tågflottan med filter.

Myndigheterna måste skyndsamt lösa frågan. Det är Post- och telestyrelsen, Transportstyrelsen, Trafikverket tillsammans med regeringen som kan förhindra störningar i tågtrafiken. Ökningen av signalstyrkan i de nya basstationerna måste skjutas på framtiden tills en hållbar lösning finns. Det behövs dessutom en realistisk tidsplan baserad på fakta och kunskap.

Den svenska staten måste finansiera de skyddsåtgärder som behövs för att tågtrafiken ska kunna köras utan störningar. Ett sådant stöd finns redan i Nederländerna. Det var staten som, genom PTS, tjänade pengar på att sälja frekvenserna till mobiloperatörerna och de lovade dessutom bort samma frekvensutrymme två gånger. Det kommer att kosta 150-300 miljoner kr att installera skydd i alla tåg. Det är kostnader som tågföretagen inte kommer att ha någon som helst nytta av, utöver att de kan använda den utrustning som finns i dag. Kostnaderna kan dessutom leda till högre biljett- och godstransportpriser.

För att landets tågresenärer och Sveriges industri inte ska drabbas av stora störningar och för att säkerheten inom tågtrafiken inte ska äventyras måste myndigheterna ta sitt ansvar och börja samarbeta.

Christel Wiman, vd, Branschföreningen Tågoperatörerna

Lars Sandberg, utredare, Branschföreningen Tågoperatörerna

(Debattartikeln har publicerats i Ny Teknik den 27 januari 2015)