Bild -
Vårt viktigaste medskick till regeringen inför kommande infrastrukturproposition är att en uppräkning av ramanslaget med 20 procent inte räcker för att både hantera underhållsskulden och säkerställa behovet av mer kapacitet i transportsystemet. Det skriver Tågföretagen i sitt remissvar till Trafikverkets inriktningsunderlag som de skickar in idag.
Utvecklingen av nationella sammanhållna stråk är nödvändig för att järnvägen ska bli transporteffektiv på riktigt. Det är då välkommet att planförslaget innehåller stora satsningar på nybyggnation men genomförandet tar orimligt lång tid. Industrins stora investeringar kommer att vara på plats före 2030, därefter kan det dröja upp till 15 år innan transportsystemet är förstärkt så effekterna märks.
Även om en större andel av investeringsbudgeten utgörs av järnvägssatsningar, så är det inte alls bra att många av de viktiga satsningarna ligger sent i planperioden. Regeringens fastställelsebeslut andas att nationell plan 2022-2033 bidrar till viktiga värden, såsom god tillgänglighet regionalt, nationellt och internationellt, för medborgare och näringsliv och stärkt konkurrenskraft.
Samverkan mellan trafikslagen vägtrafik och järnväg bygger på optimering av trafikslagen, både tillsammans och i kombination. Genom samverkan kan vi nå ökad transporteffektivitet, ökad tillgänglighet och stärka Sveriges konkurrenskraft samtidigt som vi bidrar till att nå klimatmålen.
Tågföretagen konstaterar att det är både sött och salt i det förslag till nationell plan 2022–2033 som Trafikverket presenterade den 30 november. Vi ser att 80 procent av investeringsbudgeten tillfaller järnvägssatsningar och att det finns kostnadsreduktioner på 65 mdr i projektet nya stambanor. Vi ser också att flera viktiga åtgärder ligger sent i planen.
Tågföretagen välkomnar infrastrukturpropositionen och den ökade finansiella ramen för framtida investeringar och underhåll av Sveriges transportinfrastruktur. Samtidigt – det näringspolitiska fokus som utlovats är otillräckligt och det märks framför allt i det faktum att underhållsskulden kommer öka kraftigt under planperioden 2022–2033.
Regeringen behöver fokusera på att öka kapaciteten i järnvägsnätet samtidigt som den växande underhållsskulden får relevant uppmärksamhet. Det menar Tågföretagens medlemmar i ett nytt ställningstagande för ett högkapacitetsnät. – Regeringens prioritering av regional pendling och godstrafik behöver kompletteras av satsningar på mer kapacitet i hela järnvägsnätet, säger Gustaf Engstrand.
Den 20 september valdes Ted Söderholm, ordförande i Tågföretagen och vd för Green Cargo, in i styrelsen för CER, Community of European Railway and Infrastructure Companies. Han blir första svensk i styrelsen sedan Crister Fritzson höll i ordförandeklubban åren 2017–2019.
Tågföretagen är bransch- och arbetsgivarorganisationen med cirka 90 medlemmar som har närmare 19 000 medarbetare. Bland medlemmarna finns de flesta av Sveriges aktiva tågoperatörer och ett flertal järnvägsinfrastrukturföretag. Tågföretagen samlar branschen för att driva ett aktivt och effektivt påverkansarbete gentemot regering och riksdag, myndigheter uppdragsgivare, media och andra intressenter, nationellt och internationellt.
Storgatan 19
Stockholm