Krav på åtgärder måste kopplas till energideklarationerna

Sverige införde energideklarationer av byggnader 2008, men hittills har det inte blivit det verktyg som det var avsett att vara. Energideklarationerna har många gånger varit av dålig kvalité och många har utförts utan ett besök på plats. Framförallt har de till mycket stor del helt saknat råd om energieffektiviserande åtgärder.

Många har dessutom struntat i att göra sin energideklaration. Men det spelar kanske mindre roll så här långt, eftersom deklarationerna inte har fyllt den funktion som de var avsedda att göra – att ge råd till byggnadsägaren hur man ska minska sin energianvändning.

Tanken med energideklarationen är mycket bra. Den är ett verktyg för att minska en byggnads energianvändning, driftskostnader och utsläpp av växthusgaser. Deklarationen ska göra det enklare att se vilka åtgärder för att spara energi som är lönsamma och som skapar en bättre inomhusmiljö. Men vi behöver höja statusen på och intresset för våra energideklarationer.

Nu kommer lagen om energideklaration av byggnader att revideras, som en följd av det nya EU-direktivet EPBD 2. Det kan ju tyckas att det är märkligt att bristerna inte rättas till förrän det kommer ett direktiv från EU. Speciellt då med tanke på den kritik som tidigare har riktats mot nuvarande system.

Organisationen IQ Samhällsbyggnad anordnade den 12 oktober 2011 ett remissmöte där representanter från Näringsdepartementet berättade om de föreslagna förändringarna. Och den stora frågan är om vi med förslaget kommer att få någon större förändring.

Det som saknas i remissförslaget, trots de erfarenheter vi har med energideklarationerna så här långt, är tydliga krav på att rekommendationer om energieffektiviserande åtgärder ska lämnas. Det var säkert ett misstag i remissförslaget för direktivet är på den punkten mycket tydligt:

”Energicertifikatet ska innehålla rekommendationer för hur energiprestanda för en byggnad eller en byggnadsenhet kan förbättras kostnadsoptimalt eller kostnadseffektivt, såvida det inte saknas en rimlig förbättringspotential i jämförelse med de gällande kraven på energiprestanda.

De rekommendationer som ingår i energicertifikatet ska omfatta
a) åtgärder som vidtas i samband med en större renovering av klimatskalet eller av byggnadens installationssystem, och
b) åtgärder för enskilda byggnadselement, utan samband med en större renovering av klimatskalet eller av byggnadens installationssystem.”

Ett mycket tydligt och klart direktiv där man skriver ”ska innehålla rekommendationer”. Här skriver man inte kan eller bör utan ger en tydlig anvisning om något som dessutom har saknats och varit ett problem i våra energideklarationer.

Förutom lagkravet på rekommendationer, saknas även en koppling mellan ekonomisk stimulans och utförande av de åtgärder som rekommenderas. I Sverige har vi en utmärkt stimulans i form av ROT-avdraget. Därför är det viktigt att möjligheten till ROT-avdrag kommuniceras tillsammans med rekommendationerna i energideklarationen, så att de tillsammans styr mot energibesparande åtgärder i våra byggnader.

De flesta som äger byggnader behöver och efterfrågar råd om energieffektivisering. Så här långt har de inte fått denna hjälp i nuvarande energideklarationer. Inför därför kravet på rekommendationer om energieffektiviserande åtgärder nu och koppla detta till ROT-avdraget. På så sätt kan energideklarationen bli den hjälp till energieffektivisering som vi behöver för att nå de nationella miljökvalitetsmål som riksdagen har antagit.