Debatt: Rikspolitiker saknar de kommunala visionerna om det goda boendet i miljonprogrammen

Vid ett seminarium under Almedalsveckan i Visby berättade Ulla Hamilton (m), miljö- och trafikborgarråd i Stockholm, om projektet Järvalyftet och ambitionerna att minst halvera energianvändningen i hela Svenska Bostäders byggnadsbestånd. Det är ett imponerande program som Stockholm stad har sjösatt. Tio miljarder kronor satsas på att rusta upp stora delar av miljonprogrammets bostäder i Stockholmsområdet fram till 2022.

Det här är ett lysande och gott exempel på hur en vision om det goda boendet i en attraktiv stad går hand i hand med ekonomiskt långsiktigt perspektiv. Ulla Hamilton hävdar att satsningen är direkt lönsam och sker helt utifrån marknadsekonomiska kalkyler.

Nu måste rikspolitikerna lyssna och ta lärdom av de goda kommunala exempel som blir fler och fler: Stockholm, Malmö och Alingsås för att nämna några. Det förefaller märkligt att politiker i dessa kommuner visar upp ett långt större visionärt ledarskap än rikspolitikerna – de som i första hand är satta att driva och finna lösningar på de stora sociala och klimatmässiga utmaningar vi står inför.

Intressant nog deltog miljöpartiets språkrör Peter Eriksson i samma seminarium. Han lyfte fram de rödgrönas förslag på så kallad klimat-rotavdrag. De rödgröna vill avsätta fyra miljarder på två år, men avdraget kommer bara att finnas ”så länge det behövs för att bekämpa jobbkrisen”. Att det behövs på lång sikt för att bekämpa klimatkrisen tar man inte hänsyn till.

Vi menar inte att staten ska gå in och betala hela upprustningen. Tvärtom, exemplet från Stockholm stad visar att det här går att genomföra på marknadsmässiga villkor. Men för att vara lönsamma måste de energieffektiviserande åtgärderna göras när fastigheten av andra skäl ändå behöver renoveras. Detta tillfälle finns nu och tio år framåt. Sedan är det försent att påverka dessa byggnaders energiprestanda! Här anser vi att det är nödvändigt att staten går in och stimulerar så att renoveringarna verkligen genomförs. Då kan man inte nöja sig med tvååriga planer.

De kommunala visionerna bärs säkert av insikten om nödvändigheten att skapa en attraktiv kommun. En kommun där människor vill bo och arbeta, där företag vill etablera sig. En kommun med stabil skattebas och så låga sociala kostnader som möjligt. Varför saknas dessa visioner i rikspolitiken? Var är de visioner som ger marknadens aktörer en uppmuntrande knuff i ryggen, tydliga ambitioner och stabila och stimulerande ramverk?

Med långsiktiga kalkyler, som inte stressas av kvartalsekonomiska lönsamhetskrav, är det lönsamt att klimatrenovera miljonprogrammets bostäder. Nu gäller det att politiker på riksnivå hjälper till genom att stimulera fastighetsägarna att göra slag i saken och räkna hem renoveringen på lång sikt. Swedisol har tre konkreta och konstruktiva förslag på hur detta kan gå till:

1) Statliga initiativ som stimulerar kreditgivarnas vilja att ge förmånliga villkor vid energieffektivisering av byggnader. Stimulera finansieringsformer där amorteringstider harmonierar med de energieffektiviserande åtgärdernas livslängd. Fastighetsägarna avstår idag från långsiktigt lönsamma åtgärder därför att dessa på kort sikt påverkar kassaflöde och resultat negativt.

2) Stimulans att frivilligt, utan krav i form av föreskrifter, förbättra sin fastighets energieffektivitet. De rödgrönas förslag på rot-avdrag även för flerbostadshus, kopplat till krav på energieffektivisering, är i grunden bra. Men det måste vara långsiktigt och i tillräckligt stor omfattning så att det inte bromsar den hastighet som krävs.

3) Varierande fastighetsavgift, som Sveriges Byggindustrier lanserat som Energigungan. Energigungan innebär i korthet sänkt avgift till den som genomför åtgärder och förbättrar energiklassningen av sin byggnad och höjd avgift för den som inte vidtar åtgärder.

I finanskrisens spår har sysselsättningsgraden nått historiskt låga tal. Att renovera och energieffektivisera den befintliga bebyggelsen tjänar flera syften utöver att säkerställa energisparmålen: Fler människor i arbete, socialt attraktiva boendemiljöer och en förstärkt industri- och tjänstesektor som öppnar upp för ökad export är uppenbara effekter av en visionärt buren och stark satsning på att klimatrenovera hela miljonprogrammet.

Projektet Järvalyftet svarar mot samtliga de behov och möjligheter tillfället nu bjuder. Låt det tjäna exempel för resten av landet, som en positiv inspiration och bevis för att ekonomisk lönsamhet, socialt ansvarstagande, affärsutveckling och politiskt ledarskap kan gå hand i hand.

Ulf Frisk, VD Swedisol, mineralullsproducenternas branschorganisation