Regeringens handlingsplan för klimatet missar målet!

Idag publicerar Dagens Samhälle en debattartikel om att regeringens klimatpolitiska handlingsplan är otillräcklig eftersom man missar energieffektiviseringens centrala roll i klimatomställningen

Att regeringen presenterat Sveriges första klimathandlingsplan är positivt. Tyvärr missar man energieffektiviseringens centrala roll för att klara klimatkrisen, skriver företrädare för Swedisol och Energieffektiviseringsföretagen.

Den 17 december presenterade regeringen Sveriges första klimatpolitiska handlingsplan, som ska ta ett helhetsgrepp om svensk klimatpolitik. Isabella Lövin (MP) och Ibrahim Baylan (S) tryckte då på den övergripande ansatsen att integrera klimatet i alla relevanta politikområden. 

Men planen som presenteras missar energieffektiviseringens centrala roll. För att klara Sveriges klimatmål krävs att alla resurser används effektivt, och då är ökad energieffektivisering en hörnpelare.

Energieffektivisering nämns i allmänna ordalag i planen, dock utan den konkretisering som behövs. Samtidigt har Energimyndighetens anslag för arbete med energieffektivisering minskat i budgeten för år 2020. Det stämmer illa med behoven för att klara klimatomställningen.

Oavsett sektor behöver alla åtgärder för klimatomställningen utgå från EU-kommissionens princip ”energieffektivisering först”, stötta nyttjande av innovationer inom hållbarhet, för att i sista hand tillåta klimatkompensation.

Ur ett internationellt perspektiv har man större förståelse för detta. Exempelvis har den internationella energimyndigheten (IEA) inrättat en oberoende kommission på global nivå för att undersöka hur framstegen med energieffektivisering kan påskyndas genom nya och starkare politiska åtgärder och styrmedel.

I dag står sektorn bostäder och service för 40 procent av Sveriges totala energianvändning. Det motsvarar 146 TWh, varav el utgör hela 73 TWh. Om Sverige ska ha en chans att klara klimatomställningen behöver mycket av den energin frigöras och användas i transport- och industrisektorn. Därför behövs ett mycket större fokus på energieffektiviserande renoveringar av befintliga byggnader.

Energimyndigheten och Boverket arbetar med en renoveringsstrategi i syfte att minska energianvändningen i det befintliga byggnadsbeståndet. Vi befarar dock att den inte alls kommer innehålla de effektiva styrmedel som behövs. EU har i sin nya Green Deal en mycket mer offensiv strategi.

Energieffektivisering behöver ses som en avgörande komponent för att Sverige ska klara klimatomställningen. Ju mindre energibehovet är desto lättare kommer det vara att möta upp med förnybara energikällor och fasa ut fossila bränslen.

Vi föreslår därför att den klimatpolitiska handlingsplanen kompletteras med följande åtgärder:

• Inrätta en funktion för samordning av energieffektivisering som säkerställer att energieffektivisering beaktas inom alla samhällssektorer. Frågan är i dag utspridd på flera olika departement och myndigheter vilket fördröjer viktiga åtgärder.
• Arbetet med energieffektivisering bör årligen rapporteras till regeringen och visa hur arbetet fortskrider i förhållande till mål och vilka åtgärder som behöver vidtas. Rapporteringen bör tydligt koppla energieffektiviseringen till klimatomställningen.
• Utreda ett nytt mål för energieffektivisering. Dagens mål är alltför lågt satt i förhållande till den potential som finns och kommer inte att säkerställa ett resurseffektivt samhälle.
• Se över befintliga styrmedel för energieffektivisering med fokus på hur befintliga byggnader och verksamheter ska kunna minska sin energianvändning för att frigöra energi till andra sektorer som industri- och transportsektorn.

Mats Björs, vd, Swedisol

Lotta Bångens, vd Energieffektiviseringsföretagen

Thomas Sunden, ordförande, Energieffektiviseringsföretagen