När ska vi få brandsäkrare byggnader?

Enligt Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) har det mellan 2007 och 2016 omkommit i genomsnitt 110 personer per år på grund av brand. Globalt dör cirka 300 000 människor per år av brand, vilket är fler dödsfall än i krig. Kostnaderna för bränder kostar årligen samhället mångmiljardbelopp och har en betydande påverkan på miljön genom rök, släckvatten och återuppbyggnad.

I en färsk Sifo-undersökning svarade 95 procent av de tillfrågade att brandsäkerheten i deras bostad är ganska eller mycket viktig. Samtidigt visar en tidigare undersökning att 64 procent av svenskarna inte vet vilket material deras bostad är isolerad med. Den här okunskapen om isoleringsmaterial riskerar på sikt att minska brandskyddet i det svenska bostadsbeståndet, eftersom valet av isoleringsmaterial kan ha mycket stor inverkan på brandspridningen - inte minst i flerbostadshus.

I byggprocessen kan en konstruktion ändras och ett material bytas ut mot ett annat. Detta utan att man vet vad det får för konsekvenser i form av till exempel minskat brandskydd. Vi ser tyvärr att leverantörer av material beskriver sina produkter som lika brandsäkra som obrännbar mineralull, som uppfyller de absolut högsta brandklassningarna för så kallat obrännbart material. Detta trots att de bara uppfyller kriterierna för den lägsta Euro-klassen, vilket innebär ett ”godtagbart bidrag till brand”, men helt utan krav på begränsning av brinnande droppar och partiklar. Här kan du läsa mer om brandklassning.

Nu hoppas jag att den översyn av byggreglerna som Kommittén för modernare byggregler nu gör på uppdrag av regeringen resulterar i ett tydligt brandsäkerhetsfokus. Framförallt saknas det en oberoende kontrollfunktion i byggprocessen men vi behöver även mer och bättre faktaunderlag om brandskador genom att följa upp tidigare bränder och analysera hur husen byggdes. Bara så kan vi lära av de misstag som begåtts.

Mats Björs

Vd Swedisol