Utredningen om studiero har fått fel fokus

Vi är mycket kritiska till att Tidösamarbetet går i riktning mot att elevers inflytande ska minska, skriver debattörer från Sveriges Skolledare, Sveriges Elevkårer och Sveriges Elevråd.

Vi ser oroande tecken på att regeringen saknar engagemang för Barnkonventionen. Det visar sig bland annat i Tidösamarbetets direktiv till utredningen om trygghet och studiero som just har tillsatts.

Barnkonventionen är en FN-konvention som sedan 2020 är svensk lag. För oss som företräder elever och skolledare är det självklart att konventionens grundprinciper om barnets bästa och rätt till inflytande inte bara ska lovordas – de ska också respekteras.

Men i utredningens direktiv står det att lärarnas ansvar för undervisningen begränsas av elevernas rätt till inflytande. Direktiven presenterar inga belägg för den tesen, men ändå ska utredaren se över vilken rätt eleverna ska ha. Detta trots att en kunskapsöversikt från Skolverket redan 2015 slog fast att delaktighet och inflytande har en stor påverkan på elevers motivation och skolframgång.

Utredaren ska också lämna förslag på hur det tydligare kan framgå att rektorn ansvarar för och beslutar om ordningsregler för eleverna, medan eleverna endast ska få lämna synpunkter och förslag. Men redan inom nuvarande reglering för ordningsregler tillskrivs beslutsrätten rektorer, medan elever ska ges möjlighet att medverka i framtagandet. Det kommande förslaget blir därmed ett icke efterfrågat slag i luften.

Vi är mycket kritiska till att Tidösamarbetet går i riktning mot att elevers inflytande ska minska. Det är direkt kontraproduktivt. I tider då auktoritära regimer tar upp striden mot demokratin är det regeringens ansvar att säkerställa att unga kan engagera sig för en positiv samhällsutveckling. Sveriges Elevkårers rapport F-varning för demokratin visar att elever som är elevkårsengagerade i högre grad vill engagera sig politiskt i framtiden och hyser en större framtidstro. Skolan ska därför uppmuntra, inte begränsa, engagemang och delaktighet.

För skolans demokratiuppdrag handlar om mer än att bara låta eleverna läsa om demokratiska system. Eleverna måste få utöva demokrati i praktiken, tränas i hantverket och se att förändring är möjlig. Hur ska dagens unga kunna engageras i den demokratiska kampen om de inte får tillgång till demokratiska verktyg och forum?

Vi menar att utredningen har fått fel fokus. Antagligen för att vare sig skolledare, lärare eller elever har konsulterats när direktiven skrevs. Vi är positiva till att bristande studiero diskuteras, då alla elever förtjänar bästa möjliga arbetsmiljö. Men detta får inte framställas som en enkel fråga med fasta lösningar som är lika för alla. Så svartvit är inte skolans värld, vilket alla vi som arbetar inom den vet. Att hävda att lösningen på stök är att lärare visar ut elever som inte följer normen är att förenkla en komplex verklighet i syfte att vinna politiska poäng.

Regeringen bör i stället tillföra resurser för att exempelvis skapa mindre undervisningsgrupper när det behövs, samt säkerställa att skolan har legitimerade lärare och speciallärare med rätt kompetens för att möta alla elevers skilda behov. Bara så kan skolan faktiskt bli en skola för alla.

Att göra unga delaktiga i processer som påverkar dem är grundläggande i ett rättvist samhälle. Sveriges Elevråd, Sveriges Elevkårer och Sveriges Skolledare kommer därför att – i motsats till vad regeringen planerar – göra en gemensam satsning för att stärka elevers fria organisering och demokratiska representation i elevkårer och elevråd på alla skolor i hela landet.

Vi hoppas att Tidöpartierna ändå håller med oss. Att de tänker om kring direktiven och visar att de också är engagerade i Barnkonventionens principer. Det är en investering i en hållbar framtid. Behöver de hjälp att hitta rätt fokus för utredningen vet de vart de ska vända sig.

Ann-Charlotte Gavelin Rydman
Ordförande Sveriges Skolledare

Matz Nilsson
Ordförande Sveriges Skolledare

Embla Persson
Ordförande Sveriges Elevkårer

Lilian Helgason
Ordförande Sveriges Elevråd

Texten har tidigare publicerats i Dagens Samhälle.