Sätt inte åldersgräns på att få göra högskoleprovet

En utredning menar att högskoleprovet riskerar att göra elever slappa under gymnasietiden. Men risken är snarare att eleverna tappar motivationen om möjligheterna för vidareutbildning smalnas av, säger Lina Hultqvist, ordförande Sveriges Elevkårer.

I dag släpptes Tillträdesutredningens betänkande ”Ett öppnare och enklare system för tillträde till högskoleutbildning på grundnivå”. Utredningen föreslår bland annat en åldersgräns för att få skriva högskoleprovet. En åldersgräns på 19 år. Vi på Sveriges Elevkårer ser gärna en förändring i det idag svåröverskådliga systemet för att göra det enklare för gymnasieelever att förstå vad som krävs av dem. Men en åldersgräns på 19 år är helt fel väg att gå.

Utredningen menar att högskoleprovet riskerar att göra elever slappa under gymnasietiden. Vi menar att risken för att tappa motivationen ökar om möjligheterna för vidareutbildning smalnas av. Högskoleprovet är en möjlighet – utöver betyg – för elever att bli antagna till sina vidareutbildningar efter gymnasiet. Så som systemet ser ut idag kan ett dåligt betyg i årskurs 1 riskera att hela betygets medelvärde sjunker och platsen på drömutbildningen sakta men säkert tynar bort.

Högskoleprovet är inget en elev dansar in och fixar enkelt en eftermiddag. Ofta ligger mycket plugg och förberedelse bakom. I regel behöver en person skriva högskoleprovet två eller tre gånger för att nå sitt önskvärda resultat. Att då införa en åldersgräns på 19 år kommer leda till att elever först kan skriva högskoleprovet under andra terminen i årskurs tre och därefter i oktober när antagningen för höstens högskolestudier redan gjorts. Istället för att förenkla tillträde till högskoleutbildning riskerar en åldersgräns att leda till en senare vidareutbildning och därmed senare inträde på arbetsmarknaden.

Stressen och den psykiska ohälsan ökar bland unga människor och framtiden är en av de saker som skapar oro hos elever. Unga är idag mycket medvetna om hur betydande det är att klara gymnasiet med bra betyg eller goda yrkeskunskaper för att ta plats på arbetsmarknaden. Högskoleprovet är inte ett substitut för en gymnasieutbildning utan en valmöjlighet för en elev som inte nått de betyg som krävs för att bli antagen till vidare studier. En elev vet tidigt under gymnasietiden om betygen kommer vara tillräckliga för att bli antagen eller inte. Att då endast ha ett försök på sig under andra terminen i trean riskerar att skapa en ökad stress under hela gymnasietiden.

Att skriva högskoleprovet ger gymnasieelever en chans att lätta på betygstressen, att visa bredd i sin kunskap och att hålla hoppet om sin drömutbildning vid liv. Så varför begränsa dessa möjligheter med en åldersgräns?

Lina Hultqvist, ordförande Sveriges Elevkårer