Lönsam vägledning

En satsning på studievägledning leder till färre gymnasieavhopp och färre i utanförskap, skriver representanter för tre skolorganisationer.

Ny termin på landets gymnasieskolor innebär närmare 100 000 elever som lämnar grundskolan och påbörjar en gymnasial utbildning inom ett yrkes- eller högskoleför­beredande program. Vi vet att bland de här 100 000 eleverna kommer det att ske både programbyten och avhopp.

En undersökning från Lärarnas Riksförbund visar att av de elever som skulle ha tagit en gymnasieexamen våren 2016 nådde ungefär var tredje aldrig så långt.

Misslyckande i skolan är en av de viktigaste riskfaktorerna när det gäller att hamna i utanförskap. Vi vet också att en fullständig gymnasieutbildning är av stor betydelse för möjligheten att ta sig in på arbetsmarknaden. Det är därför oerhört viktigt att motverka felval och avhopp.Lina ­Hultqvist

Elever pekar på svårigheten att välja program och skola. Trots det är inte skolans studie- och yrkesvägledning det de använder sig mest av inför valet, då det sällan finns tillräckligt med tid för studie- och yrkesvägledarna att ha mer än ett samtal med eleven.

Tillgången till studie- och yrkesvägledning är högst varierande mellan kommuner och skolhuvudmän.

Skolverkets statistik visar på betydande skillnader i hur många elever en studie- och yrkesvägledare ansvarar för beroende på var i landet man bor.

Studie- och yrkesvägledningen är ett viktigt verktyg i individens val- och beslutsprocess, som syftar till att eleven ska bli medveten om sig själv och olika alternativ inom utbildningar och yrken, och relationen mellan sig själv och dessa alternativ. Lärarnas Riksförbund rapport ”Vägledning: En förutsättning för att lyckas i skolan och i livet” (2017) visar att en av studie- och yrkesvägledarnas viktigaste uppgifter är att inventera elevernas styrkor och intressen.

De elever som anser att de fått tillräcklig vägledning löper 50 procent mindre risk att hoppa av eller byta program.

Studie- och yrkesvägledningen har en viktig roll för att öka genomströmningen inom utbildningssystemet genom ökad valkompetens och minskad risk för felval. För den enskilda eleven bidrar en kvalitativ studie- och yrkesvägledning till bredare grund inför valen, högre motivation under skoltiden och stöd vid övergång mellan olika utbildningar eller arbetsmarknaden.

För Sveriges Elevkårer och Lärarnas Riksförbund är det relevant att se över studie- och yrkesvägledarnas roll i skolan för att på så sätt kunna stärka likvärdigheten inför elevernas val. Eleverna måste garanteras en reell rätt till studie- och yrkesvägledning. Och alla elever måste få tillgång till enskild vägledning utifrån sina olika behov. Det behövs också nationella målsättningar för studie- och yrkesvägledningen som kan följas upp och utvärderas.

En undermålig vägledning som leder till felval och avhopp är både en kostnad för samhället och för den enskilde individen.

Det är med andra ord hög tid att prioritera studie- och yrkesvägledningen.

Lina Hultqvist, ordförande Sveriges Elevkårer

Lena Hartvigson, ordförande Forum för Studie- och ­yrkesvägledning Lärarnas Riksförbund

Åsa Fahlén, ordförande Lärarnas Riksförbund