Gårdsförsäljning handlar om besöksnäringen

Återigen har debatten om Gårdsförsäljning av öl och vin och sprit blommat upp. Och återigen handlar det om yrvakna missförstånd.

Att ett bryggeri ska kunna sälja fem flaskor öl till en vuxen besökare som gjort en rundvandring; fått provsmaka bryggeriets olika öl och därför vill köpa med sig det tillåtna antalet, handlar inte om att vare sig hota det svenska monopolet eller att skapa en spritbutik. Det handlar om att kunna erbjuda besökare det bryggeribryggda ölet på plats. Om just det ölet finns på Systembolaget 3, 5 eller 15 mil därifrån, eller i beställningssortimentet, saknar betydelse, eftersom det handlar om en upplevelse och en  service till bryggeribesökaren. Inget annat.

Våra nordiska grannländer klarar av denna balansgång med gårdsförsäljning och ett alkoholmonopol utan att något anklagar gårdarna för att öka alkoholkonsumtionen och underlätta för ungdomar att få tag på alkohol.

I den svenska alkoholdebatten är det väldigt lätt att skjuta på myggen och sila kamelerna. Om man verkligen är orolig över att svenska ungdomar väldigt väldigt lätt får tag på alkohol borde man se till att få kontroll på gränshandelsförsäljningen och -införseln. Ett sätt att nå dit är att sänka de svenska alkoholskatterna så att incitamentet för svensken som konsumerar själv och/eller gärna säljer vidare av den alkohol man köper i Bourg försvinner. Då får man kontroll både på försäljningen och på tillgången av alkohol för unga.

Men att hindra gårdsförsäljning med motiveringen att ungdomarna ska skyddas – det är att sila kameler. Och skjuta på myggen.