Ta ansvar för lönelyftet

Lärarlönelyftet som regeringen sjösatte efter förhandlingar med lärarorganisationerna och skolhuvudmännen har på många håll skapat djupa sprickor i förtroendet mellan skolledning och lärare. Skolledarna, som inte själva varit med i samtalen kring kriterierna för vem som ska få ta del av lärarlönesatsningen, tvingas nu hantera missnöjet.

Effekterna av den illa genomtänkta reformen är en av de frågor som Sveriges Skolledarförbunds nya regionstyrelse för Västerbotten diskuterar när den möts i Umeå idag.

Tidigare i höst skrev skolledarna i Skellefteå en debattartikel och markerade att kritik mot kriterierna skulle riktas mot de som varit med och tagit fram dem, inte mot skolledarna.

Förbundets ordförande Matz Nilsson skriver i sin ledare i senaste numret av tidningen Skolledaren att det är dags att alla de som satt med i samtalen kring lärarlönereformen nu går ut och försvarar sin reform.

- Jag är förvånad över att se att vissa av de avtalsskrivande parterna inte stöttar reformen utan helst verkar vilja huka i busken och lägga ansvaret för de effekter som reformen får på skolledarna. Det håller inte.

- Jag varnade redan från början för diffusa kriterier som saknar koppling till formella meriter eller specifika uppgifter, och som inte heller är förankrade i lokala lönekriterier. Hanteringen har tagit mycket av skolledarnas tid och energi.

Effekterna av missnöjet börjar nu visa sig. Det är inte ovanligt att besvikna lärare säger upp sig för att kanske få upp sin lön. I en redan ansträngd situation där skolan fått pressa sig till det yttersta för att klara skolgången för de många nyanlända eleverna, måste skolledarna nu lägga energi på att rekrytera.

- Nu måste parterna som stod bakom tremiljarderssatsningen träda fram och visa ledarskapsförmåga. Det är man skyldiga landets skolledare, avslutar Matz Nilsson.

Matz Nilsson finns på plats idag i Umeå och nås på 0703-32 53 99.