Vintern har varit nyckfull, med flera snöperioder och varmt däremellan. Svenska Botaniska Föreningen och SLU tar nu hjälp av allmänheten för att ta reda på hur växterna har reagerat just denna vår, för att få koll på klimatförändringarnas inverkan på dem. Alla som vill bidra uppmanas att kolla upp en handfull vårtecken under valborgshelgen (30 april–1 maj) och rapportera in dessa till Vårkollen.
I dag infaller vårdagjämningen, då dag och natt är lika långa i hela landet. Själva våren kommer däremot vid olika tidpunkter i olika landsdelar och vissa växter visar vårtecken redan före den meteorologiska vårens ankomst, medan andra gör det senare. Under valborgshelgen kan vem som helst rapportera in observationer av våra vanligaste vårtecken just där de befinner sig till ”Vårkollen”.
Under Valborgshelgen genomfördes Vårkollen för nionde året i rad. I år har blomningen inte kommit längre norrut än den hade gjort i genomsnitt förr i tiden! För de tidiga arterna, tussilago, blåsippa och sälg, har det tagit stopp vid snögränsen. Lövsprickningen hos björk hr dock kommit ca 50 mil längre norrut än tidigare, men inte alls så långt som under 2000-talets Vårkollar.
Vintern har varit nyckfull, inte minst i Sydsverige, med omväxlande snöperioder och värme. I norr har framför allt kusten fått ovanligt mycket snö. Nu vill Svenska Botaniska Föreningen och SLU veta hur växterna har reagerat på just denna vår, runt om i landet. Allmänheten uppmanas att kolla upp en handfull vårtecken under valborgshelgen (30 april–1 maj) och rapportera in dem till Vårkollen.
För en vecka sedan var det vårdagjämning, men inte så många kände någon direkt vår i luften då det var regn eller snö blandat med lite solglimtar. Våren är dock i antågande, men hur fort det går tills vi ser alla vanliga vårtecken kan vi inte veta i förväg. I Vårkollen kan var och en rapportera in hur långt våren har hunnit just där de befinner sig under Valborgshelgen.
Under helgens Vårkoll observerades tussilago, blåsippa, vitsippa, sälg, björk och hägg av medborgare landet runt. Blomning eller lövsprickning (björk) har inte kommit riktigt lika långt norrut i år som medeltalet av tidigare Vårkollar. För tidiga arter har det tagit stopp vid snögränsen, så att de inte avancerat längre än för 100 år sedan, medan senare arter har kommit något längre norrut än förr.
Efter en ett rejält bakslag i vårvädret, ända ner i sydligaste Sverige, har värmen kommit tillbaka. Att vårvädret är nyckfullt är vi vana vid, men det gör det också svårt att avgöra om våren faktiskt är tidig eller sen i år. Nu uppmanar forskare allmänheten att kolla upp en handfull vårtecken under valborgshelgen (30 april–1 maj) och sedan rapportera in dessa till Vårkollen.
I helgen var det vårdagjämning. Våren är i antågande, åtminstone i södra Sverige, men hur fort det går tills vi ser alla vanliga vårtecken kan vi inte veta i förväg. ”Vårkollen” svarar på frågan hur långt våren har hunnit när vi kommer fram till Valborgshelgen, men då behövs hjälp av alla som vill, med observationer av våra vanligaste vårtecken över hela landet.
Nästan 12 000 observationer av tussilago, blåsippa, vitsippa, sälg, björk och hägg rapporterades in från ungefär 2 300 medborgarforskare under Vårkollen 2021. Blomningen respektive lövsprickningen (björk) har kommit ungefär lika långt norrut i år som vid tidigare Vårkollar, men jämfört med observationer som gjordes för 100 år sedan har de kommit en bra bit längre norrut.
Året startade med rejäl vinter i hela landet, men sedan har våren kommit igång ordentligt i södra Sverige. Flera bakslag i vädret gör dock att läget är ovanligt oklart i år. Nu vill Svenska Botaniska Föreningen veta hur växterna har reagerat på denna vår, runt om i landet. Allmänheten uppmanas att kolla upp en handfull vårtecken under Valborgshelgen och sedan rapportera in dessa till Vårkollen.
I helgen är det vårdagjämning. Efter en lång och rejäl vinter kommer förstås våren, men när den når olika delar av landet kan vi inte veta i förväg. I Vårkollen är frågan hur långt våren har hunnit när vi kommer fram till Valborgshelgen. Och svaret på den frågan kan alla bidra till.
SLU är universitetet som forskar och utbildar kring de biologiska naturresurserna, både på land och i vatten. Vi jobbar med hållbar utveckling av städer och landsbygd, dessutom verkar vi för människors och djurs livskvalitet och välbefinnande.
Vårt universitet producerar forskning i världsklass inom flera områden. Våra utbildningar leder till relevanta jobb, och vår kompetens är efterfrågad i näringsliv och samhälle. Vi verkar både lokalt och globalt för en hållbar, levande och bättre värld.
Box 7070
750 07 Uppsala