Ett forskarteam från Sverige, Polen och Norge har arbetat fram en ny AI-driven kartläggningsmetod för skogsmark i Sverige. Kartläggningen och modellen visar sannolikheten för skog och skogslandskap med höga bevarandevärden.
SLU Artdatabankens naturvårdspris 2024 går till Lena Gustafsson för hennes enastående förmåga att vara enande kraft inom den konfliktfyllda skogsdebatten. SLU Artdatabankens naturvårdspris delas varje år ut till någon som gjort enastående insatser för att bevara den biologiska mångfalden. Priset delades ut 24 april 2024 på konferensen Flora- och faunavård på SLU:s campus Ultuna i Uppsala.
Den ryska invasionen av Ukraina har haft en stor negativ inverkan på skogarna i krigsdrabbade regioner. I en ny vetenskaplig artikel publicerad i tidskriften Scientific Reports konstaterar forskare från Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) att det finns omfattande skador i flera skogsområden och att det under de kommande decennierna kommer råda en förhöjd risk för skogsbränder.
Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse avsätter 272 miljoner kronor i en forskningsstrategisk satsning på naturvetenskaplig skogsforskning vid Sveriges lantbruksuniversitet (SLU).
Nu presenterar SLU en ny satsning på att bygga en världsledande forskningsmiljö inom ämnet skogsskötsel och tillsätter fem nya professorer. Satsningen innehåller totalt fem nya professorstjänster; fyra nya professorer som ska tillsättas och utveckla ämnet hållbar skogsskötsel vid fakulteten för skogsvetenskap och en ytterligare, femte tjänst inom skoglig inventering och sampling
SLU Artdatabankens naturvårdspris 2023 går till två orädda och mycket kunniga skogsbiologer: Sebastian Kirppu, urskogens främsta beskyddare och Johan Nitare, fader till nyckelbiotopsinventeringen. De har båda vigt sina liv åt att ge naturen ett ansikte, en röst och inte minst ett eget värde. Prisutdelningen sker på Ultuna campus i Uppsala, i samband med Flora- och faunavårdskonferensen 26 april.
Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU) har under läsåret hållit en tävling där Sveriges gymnasieelever fått tävla om rätten att bestämma över en riktig skog. får därmed rätten att bestämma vad som ska hända med en bit riktig skog. Det blev fyra elever i klass NB22 från Realgymnasiet i Uppsala som kammade hem förstapriset i SLU:s tävling och får därmed rätten att bestämma vad som ska hända med skogen.
Med en mer varierad skogsskötsel som fokuserar på indikatorer för biologisk mångfald gynnas viktiga naturvårdsarter i framtidens brukade skogslandskap. Det gäller för såväl fåglar som vedsvampar och lunglav. Det visar analyser av olika skogsskötselscenarier som även tar hänsyn till framtida virkesbehov, ekonomi och svenska och internationella miljömål.
Riksskogstaxeringen och SLU:s försöksparker fyller 100 år - en viktig milstolpe för Sveriges ambition att bruka sina naturresurser på ett hållbart sätt. SLU drar igång jubileumsfirandet med en filmpremiär.
SLU anordnar just nu en tävling för Sveriges gymnasieelever, där vinnarna får bestämma vad som ska hända med nio hektar skog. Det vinnande lagets beslut genomförs under våren. Nu är juryn för tävlingen utsedd, där bland andra Maria Wetterstrand och Heidi Andersson ingår.
Drygt 80 deltagare från ett stort antal europeiska länder träffas på SLU Campus Ultuna den 1-2 februari, för att diskutera utformning och inriktning på framtida skogsövervakning. Workshopen förväntas bidra till EU-kommissionens kommande lagstiftningsförslag om ny skogsövervakning samt strategiska skogsplaner. Mötet är en uppföljning av en tidigare workshop på samma tema i Tjeckien 2022.
De vanligaste lövträden i svenska skogar är björkar, som snabbt etablerar sig på öppna ytor efter avverkningar eller skogsbränder. Den som vill veta hur man sköter skogen för att öka mängden björk, eller bättre tar tillvara den björk som redan finns där, har hittills haft begränsat stöd av vetenskapen. En del av kunskapsluckorna täpps nu till av en doktorsavhandling från SLU.
Siljansfors försökspark anlades 1921 och är därmed den äldsta av SLU:s försöksparker. Trender kommer och går i skogsdebatten, men på Siljansfors försökspark växter ny kunskap fram genom den långsiktiga skötseln och uppföljningen av riktigt gamla fältförsök. Jubileet firas 21–22 september.
Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, anordnar en tävling för Sveriges gymnasieelever under hösten, där vinnarna får bestämma vad som ska hända med nio hektar skog. Det vinnande lagets beslut genomförs under våren 2023.
Vi har hittills vetat väldigt lite om hur samspelet mellan träd och markens mikroorganismer påverkas om tillgången på näring förändras. En ny studie synliggör detta kryptiska samspel med hjälp av modern molekylär teknik. Den visar att gödsling förändrar samspelet mellan träd och svampar, och omstrukturerar svampsamhället kring trädens rötter, något som har stor inverkan på kolets kretslopp i skog.
Har enstaka ”hänsynsträd” som lämnas kvar på ett kalhygge någon betydelse för fågellivet när den planterade granskogen tätnar och skjuter i höjden? Ja, det har de, åtminstone 30 år senare. Det visar en ny studie ledd av forskare från SLU. Det är dock viktigt att se till att lövträden inte kvävs av den omslutande granskogen, menar forskarna.
För tre decennier sedan införde Sverige en skogspolitik med större fokus på biologisk mångfald. En ny studie visar att tillgången på livsmiljöer som är viktiga för många arter har ökat sedan dess. Det gäller död ved, stora levande träd och lövträd. En negativ trend är att undervegetationen har minskat i alla skogar. Antalet rödlistade arter i skog har inte förändrats under perioden.
Virkesförrådet i den svenska skogen ökar fortfarande, men nu i betydligt långsammare takt än tidigare. SLU Riksskogstaxeringen inventerar årligen skog och mark i hela landet. Insamlade uppgifter används bland annat till att producera officiell statistik om tillstånd och förändringar i Sveriges skogar.
Skogsägare som får avsätta mycket skogsmark till naturvård skulle kunna kompenseras genom en fond som byggs upp av en produktionsrelaterad avgift, enligt en ny studie. Ett sådant avgifts- och fondsystem skulle kunna stödja ett landskapsperspektiv i skogsförvaltningen. Det skulle kunna bidra till att miljökvalitetsmålet för skog kan uppnås, utan att statens kostnader för naturskydd ökar.
I juli 2020 publicerades i tidskriften Nature mycket överraskande och uppmärksammade resultat om en på kort tid drastisk ökning av avverkade arealer och volymer i Finland och Sverige. Många forskare ifrågasatte tidigt resultaten, och i en nyligen publicerad studie visas nu hur Nature-artikelns resultat om kraftigt ökad avverkning i Finland och Sverige kunde bli så felaktiga.
SLU är universitetet som forskar och utbildar kring de biologiska naturresurserna, både på land och i vatten. Vi jobbar med hållbar utveckling av städer och landsbygd, dessutom verkar vi för människors och djurs livskvalitet och välbefinnande.
Vårt universitet producerar forskning i världsklass inom flera områden. Våra utbildningar leder till relevanta jobb, och vår kompetens är efterfrågad i näringsliv och samhälle. Vi verkar både lokalt och globalt för en hållbar, levande och bättre värld.
Box 7070
750 07 Uppsala