Lodjur och rådjur kan interagera med varandra i ett cykliskt förlopp, där populationerna ökar och minskar enligt ett tydligt mönster. Det har SLU-forskarna Henrik Andrén och Olof Liberg kunnat studera tack vare att det finns data långt tillbaka i tiden för dessa båda djur. Studien är den första i världen som har kunnat påvisa ett cykliskt förlopp hos ett stort växtätande däggdjur och dess rovdjur.
För fjärde gången sedan 2004 har forskare vid Sveriges lantbruksuniversitet genomfört en omfattande undersökning för att få kunskap om svenskarnas attityder till björn, varg, lodjur, järv och kungsörn samt deras åsikter om vem som ska besluta om var rovdjuren ska finnas och deras antal.
Till vardags använder vi en mängd kemikalier som har utvecklats för att göra livet enklare och säkrare. Baksidan är att miljöfarliga ämnen hamnar i miljön. Wiebke Dürig har undersökt hur vi kan hitta hittills okända kemikalier i djur, och vilka miljögifter som bör prioriteras i miljöövervakningen. Vävnadsprover från havsörn och lodjur användes för att finna trender i kemikaliehalter hos rovdjur.
Nu förlängs det svensk-norska samarbetet om en utökad samordning av viltförvaltning över gränserna. SLU och Høgskolen i Innlandet (INN) har i samarbete med länsstyrelserna i Dalarna och Värmland och motsvarande myndigheter i Norge fått finansiering av Interreg Sverige-Norge. Grensevilt 2 bygger på det uppmärksammade projektet Grensevilt, men ska även studera effekter av vindkraft på vilt.
Sveriges jägare har till stor del utestängts från den beslutsprocess som har lett fram till dagens rovdjursförvaltning. Detta har radikaliserat en del jägare, och den illegala jakt på rovdjur vi ser idag kan beskrivas som en form av civil olydnad. För att bryta blockeringen i det beslutsfattande systemet behöver dagens viltförvaltning förändras. Det menar Erica von Essen i en avhandling från SLU.
En klar majoritet av svenskarna stöder jakt på rovdjur om de tagit sig in i tätbefolkade områden eller för att minska risken att de skadar tamdjur. Tre av fem svenskar anser att det är acceptabelt att reglera vargstammen genom jakt. Det visar en ny undersökning som genomförts av forskare vid SLU och Umeå universitet.
Forskare kan nu visa att de tidigare så framträdande cyklerna i smågnagarpopulationerna har dämpats väldigt kraftigt. Detta faktum kan innebära stora effekter för de ekosystem där smågnagare spelare en avgörande roll, både som bytesdjur och på vegetationen de livnär sig på. Troligen beror utplaningen på förändringar i klimatet. Birger Hörnfeldt och Frauke Ecke, SLU, har deltagit i studien.
Läs om förutsättningarna för den nya älgförvaltning som riksdagen beslutat om, och om olika strategier för beskattning av älg med och utan rovdjur.
Från den 1 januari 2012 införs ett nytt förvaltningssystem för Sveriges viktigaste vilt, älgen. Sveriges lantbruksuniversitet har på regeringens uppdrag tagit fram ett utbildningsmaterial som riktar sig till alla som kommer att arbeta med älgförvaltning, från länsstyrelsernas viltförvaltningsdelegationer och älgförvaltningsgrupper till de enskilda jaktlagen och jägarna.
Skandinaviska älgar är rädda för människan men har ”glömt” hur man försvarar sig mot vargen. Älgjakten har minskat i vargområden, medan lodjur inte konkurrerar alls med vargar. Det är några av slutsatserna i Camilla Wikenros avhandling från SLU. Hon konstaterar också att asätare som räv och korp sedan vargens återkomst inte har fått bättre tillgång på föda, men den är jämnare fördelad över året.
I renskötselområdet lever både lodjur och järv till stor del av ren, och de har helt överlappande hemområden. Trots detta tycks konkurrensen mellan arterna vara liten, och för järven är det till och med en fördel att ha lodjur i närområdet. Detta visar Jenny Mattisson i en avhandling från SLU, där GPS-sändare har gett helt nya möjligheter att följa djurens levnadssätt.
Med DNA- och GPS-teknik finns helt nya möjligheter att följa den svenska björnstammens storlek, utbredning och levnadssätt. I en avhandling från SLU har Jonas Kindberg använt DNA i spillning för att beräkna stammens storlek, och halsband med sändare som visar att björnen föredrar kuperad skogsterräng, på behörigt avstånd från tätorter och stugområden.
Imorgon släpps en ny rovdjursutredning om svenskars rädsla för stora rovdjur, älg och vildsvin. På Arlanda Sky City Konferensanläggning finns den 12 februari två av de ansvariga forskarna för undersökningen.
Det är inte inavel utan tjuvjakt som är det största hotet mot en hållbar vargstam. Jägarna och lokalbefolkningen kan bli mer benägna att värna om vargen, om jakt tillåts under kontrollerade former. Detta är två slutsatser från vargforskningen vid SLU.
Björnens popularitet har minskat under de senaste fem åren och närmar sig samma nivåer som för vargen. Det visar den undersökning som forskare från Institutionen för Vilt, fisk och miljö vid SLU har gjort.
SLU är universitetet som forskar och utbildar kring de biologiska naturresurserna, både på land och i vatten. Vi jobbar med hållbar utveckling av städer och landsbygd, dessutom verkar vi för människors och djurs livskvalitet och välbefinnande.
Vårt universitet producerar forskning i världsklass inom flera områden. Våra utbildningar leder till relevanta jobb, och vår kompetens är efterfrågad i näringsliv och samhälle. Vi verkar både lokalt och globalt för en hållbar, levande och bättre värld.
Box 7070
750 07 Uppsala