Förändringar i jordbruksmarkens kolförråd kan ha stor inverkan på mjölkens klimatavtryck. Forskare från SLU har undersökt hur kolförrådet har förändrats i svensk jordbruksmark under en tioårsperiod, och det visade sig att det har ökat på både mjölk-, nötkötts- och växtodlingsgårdar. Störst var ökningen på mjölkgårdar, där den positiva klimateffekten motsvarade 1,4 ton koldioxid per hektar och år.
Kons totala mjölkproduktion bibehålls när upp till 70 procent av fodret består av gräsensilage av hög kvalitet, jämfört med om de får mer kraftfoder. Mikaela Patel har i sitt doktorsarbete vid SLU jämfört effekten av olika nivåer av grovfoder till högavkastande kor.
Ensilage från tidigt skördad vall med rödklöver innehåller mer fytoöstrogener och även mer av essentiella fettsyror. Annika Höjer fann i sitt doktorsarbete vid SLU också att koncentrationen av de nyttiga ämnena återspeglades i mjölken.
Mjölkkor har ett särskilt stort behov av vitaminerna E och A vid tiden runt kalvning. Halterna i vallfodret kan dessvärre variera kraftigt, och det är svårt för bonden att påverka dem. Det visar Hanna Lindqvist i en avhandling från SLU. Inslag av käringtand i fodret och en bakterietillsats vid ensileringen hade dock positiva effekter.
Driftstopp i stora ladugårdar med automatisk mjölkning kan leda till att enskilda kor får vänta i upp till ett dygn på nästa mjölkning. Sådana kor mjölkar mindre under tio dagar efteråt. Mjölkens sammansättning och kvalitet försämras inte av det långa mjölkningsuppehållet, men celltalet i mjölken fördubblas under de första dygnen. Detta visar Branislav Lakic i en doktorsavhandling från SLU.
Framtida produktionsmöjligheter inom de gröna näringarna är temat för årets Jordbruks- och trädgårdskonferens den 3 mars vid SLU i Alnarp.
Dagen inleds av SLU:s rektor, Lisa Sennerby Forsse, med rubriken SLU's bidrag vad gäller framtida produktionsmöjligheter.
Vidare inspirerar följande personer på dagens tema:
Anders Källström VD LRF: LRF's roll vad gäller de framtida produktionsmöj
Kameler fungerar som andra däggdjur – deras mjölk koncentreras när de utsätts för uttorkning. De ger mer mjölk när de mjölkas fyra gånger om dagen jämfört med om de bara mjölkas en gång. Tafesse Bekele har i sitt doktorsarbete vid SLU studerat kameler i Etiopien och hur de ska skötas för att ge mesta möjliga mjölk till de nomadfamiljer som äger dem.
Välkommen till SLU Alnarps Mjölkdag 17 november! I år står mjölkkornas proteinfoder i fokus. Vilka möjligheter finns för att ersätta importerat sojamjöl? Bland föredragshållarna finns både forskare vid SLU och verksamma i näringen.
Kvaliteten på mjölken från kons fyra juverdelar kan variera hos till synes friska kor, bland annat i fråga om ystningsegenskaper. Det visar Linda Forsbäck i en avhandling från SLU. I dag finns teknik för att hantera mjölk från varje spene separat, men det är fortfarande oklart om skillnaderna är så stora att de motiverar särskilda mjölktankar för den bästa ystningsmjölken.
Juverinflammationer är det största djurhälsoproblemet inom svensk mjölkproduktion och därmed en viktig fråga inom aveln. Nu visar Emma Carlén från SLU att detta avelsarbete kan bli mer effektivt om uppgifterna i de svenska kodatabaserna utnyttjas bättre.
SLU är universitetet som forskar och utbildar kring de biologiska naturresurserna, både på land och i vatten. Vi jobbar med hållbar utveckling av städer och landsbygd, dessutom verkar vi för människors och djurs livskvalitet och välbefinnande.
Vårt universitet producerar forskning i världsklass inom flera områden. Våra utbildningar leder till relevanta jobb, och vår kompetens är efterfrågad i näringsliv och samhälle. Vi verkar både lokalt och globalt för en hållbar, levande och bättre värld.
Box 7070
750 07 Uppsala