Kraftledningsgator och vägrenar kan hysa lika många arter som ängs- och betesmarker med höga naturvärden, men det är inte alla typer av arter som trivs där. Dessa modernare miljöer kan därför inte ersätta ängar och beteshagar, även om de särskilt i blomfattiga landskap kan ha betydelse för den biologiska mångfalden. Det visar forskare från SLU i en ny studie.
Om vi sköter vägkanterna rätt kan de bli bättre livsmiljöer för de växter, fjärilar och humlor som har fått minskat utrymme i landskapet när hagar och ängar försvunnit. Det gäller särskilt lågtrafikerade vägar, enligt en ny avhandling från SLU. Vägar med hög trafik innebär en risk för till exempel bosökande humledrottningar. Också kraftledningsgator har stor potential för naturvården.
Kraftledningsgator kan inte ersätta jordbruksfåglarnas naturliga miljöer, enligt en ny undersökning från Centrum för biologisk mångfald (CBM) vid Uppsala universitet och SLU.
Kraftledningsgator är rika på fjärilar. Där kan finnas fler fjärilsarter än i naturbetesmarker, som anses vara biologiskt mycket rika miljöer. Även skogsvägar och kalhyggen är hem för en stor mängd fjärilsarter. En ny studie från Centrum för biologisk mångfald och SLU uppmärksammar nu dessa hittills förbisedda exploateringsmiljöer som viktiga för naturvården.
SLU är universitetet som forskar och utbildar kring de biologiska naturresurserna, både på land och i vatten. Vi jobbar med hållbar utveckling av städer och landsbygd, dessutom verkar vi för människors och djurs livskvalitet och välbefinnande.
Vårt universitet producerar forskning i världsklass inom flera områden. Våra utbildningar leder till relevanta jobb, och vår kompetens är efterfrågad i näringsliv och samhälle. Vi verkar både lokalt och globalt för en hållbar, levande och bättre värld.
Box 7070
750 07 Uppsala