Små bestånd av ädellöv som planteras på åkermark har stort värde för den biologiska mångfalden i utpräglade jordbrukslandskap. Om planteringen har kontakt med äldre skog finns merparten av skogsfloran på plats inom 60-80 år. I planteringar som är helt omgivna av åkermark går det betydligt långsammare, men även de är värdefulla. Det visar forskare från SLU och Stockholms universitet i en ny studie.
SLU:s miljöanalys i jordbrukslandskapet har växt mycket i omfattning de sista åren. I detta nummer av Miljötrender får du exempel på hur jordbrukslandskapets utveckling följs och hur lösningar för ökad hållbarhet kan se ut; multifunktionellt landskap, bete optimerat för djur och naturvård samt bättre koll på den myllrande mångfalden.
Nu finns det en datamodell med vars hjälp man kan förutspå hur väl biologisk kontroll av bladlöss kommer att fungera på fält med stråsäd i olika jordbrukslandskap. Senare kommer även pollinering, lagring av växtnäringsämnen, biodiversitet m.m. att kunna samlas i samma verktyg. Det kan då få stor betydelse för jordbrukare och för beslutsfattare.
Användningen av kemiska bekämpningsmedel mot insekts- och svampangrepp i grödorna ger mycket negativa effekter på den biologiska mångfalden i Europa. Detta framgår av en SLU-ledd studie i nio jordbruksområden, från Spanien och Irland till Sverige och Estland.
SLU är universitetet som forskar och utbildar kring de biologiska naturresurserna, både på land och i vatten. Vi jobbar med hållbar utveckling av städer och landsbygd, dessutom verkar vi för människors och djurs livskvalitet och välbefinnande.
Vårt universitet producerar forskning i världsklass inom flera områden. Våra utbildningar leder till relevanta jobb, och vår kompetens är efterfrågad i näringsliv och samhälle. Vi verkar både lokalt och globalt för en hållbar, levande och bättre värld.
Box 7070
750 07 Uppsala