Fågelpredation - att bli uppäten av en skarv eller en häger - är ett överhängande hot för en ung laxfisk på väg ut till havet. Genom att märka utvandrande unga havsöringar och laxar och sedan skanna efter dessa märken i fågelkolonier har forskare undersökt hur många laxfiskar som äts upp av fåglar. Resultaten visar att fler havsöringar än laxar, och fler odlade än vilda fiskar, blir uppätna.
Nu har tre finalister valts ur bland de sökande till SLU Skara och Sparbanken Skaraborgs Innovationspris 2023. Utdelningen sker 26 september under Smedjeveckans Innovationsdag.
En ny internationell studie visar att vattenmiljöerna i europeiska vattendrag har förbättrats under de senaste decennierna. Men studien indikerar samtidigt att den positiva utvecklingen har avstannat under de senaste åren. Nu menar forskarna att beslutsfattare bör se över och prioritera vattenförvaltning.
Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, har beviljats ett anslag på 23 miljoner kronor över fem år från Familjen Kamprads stiftelse för utveckling av uthållig livsmedelsproduktion i form av fiskodling i befintliga kraftverksdammar i Norrlands inland.
Fiskefria områden kan bidra till att stärka bestånd av fisk och skaldjur och återställa ekosystemens funktion. Erfarenheter av de svenska fiskefria områdena har visat att bestånden tillväxer snabbt när ett område fredas, framgår i ny rapport från Sveriges lantbruksuniversitet. Men det finns undantag - och om ett område öppnas upp igen för fiske kan de positiva effekterna försvinna på några få år.
Siklöjan är ursprungligen en sötvattensfisk, som i Bottenviken har anpassat sig till ett liv i bräckt vatten. Har den anpassningen också lett till genetiska skillnader? Finns det i så fall unika, lokala siklöjepopulationer i Bottenviken. Ja, visar en undersökning gjord av forskare vid Sveriges lantbruksuniversitet. Den nya kunskapen är viktig för förvaltningen av siklöjan i Bottenviken.
Den främmande fiskarten puckellax ökar kraftig i antal i norra Atlanten, särskilt i norra Norge. Förra året rapporterades mer än 200 000 individer i älvar och kustområden i hela Norge. I Sverige observerades under 2021 den högsta siffran hittills; totalt 70 puckellaxar. Sammanställningen över artens utbredning i Sverige har nyligen publicerats i den vetenskapliga tidskriften Ecology and Evolution.
De första resultaten från forskningsprojektet om blåfenad tonfisk visar att de enorma fiskarna gör långa vandringar i Atlanten, och att det förmodligen är samma tonfiskar som år efter år återvänder till våra vatten. Metoden med satellitsändare gör det också möjligt att avslöja tidigare okända lekområden.
Hajar och rockor, som är broskfiskar, har ansetts sakna förmåga att medvetet alstra ljud, men ny forskning tyder på att detta är en missuppfattning. Forskare från Sverige, Spanien och Australien har visat att minst två arter av stingrockor avsiktligt producerar ljud, vilket troligen är ett försvars- eller varningsbeteende. Resultaten publicerades nyligen i den vetenskapliga tidskriften Ecology.
Ett dopp i klart vatten eller i ett hav som ser ut som ärtsoppa? Från bakteriers betydelse för att bryta ner ärtsoppan till näring, till hur havets värden balanseras med människans behov av mat, energi och rekreation. Sveriges forskningsfartyg R/V Svea, R/V Skagerak och S/V Ocean Surveyor visas i Stockholm 9-11 juni. Forskare, beslutsfattare och HKH Kronprinsessan Victoria är på plats för samtal.
Vad vi människor gör med och mot haven och det marina livet får vi leva med i decennier, kanske århundraden. Möt forskare och beslutsfattare och besök Sveriges tre forskningsfartyg R/V Svea, R/V Skagerak och S/V Ocean Surveyor. 9-11 juni ankrar de upp utanför Fotografiska i Stockholm under eventet Öppet fartyg som visar betydelsen av Sveriges fartygsbaserade forskning och miljöövervakning.
Det går att uppskatta hur mycket fisk det finns under ytan genom ett vattenprov. Det visar en studie som nyligen publicerats i den vetenskapliga tidskriften Environmental DNA, och där forskare från Sveriges lantbruksuniversitet sett ett tydligt samband mellan koncentrationen gädd-DNA i vattnet och mängden gädda.
Läget för torskbestånden i svenska vatten är kritiskt och nedgången har pågått under lång tid. Torskbestånden har fiskats hårt i årtionden, men det är inte bara torskfiske som påverkar torskens status och återhämtning. En ny kunskapssammanställning från Sveriges lantbruksuniversitet visar att en rad miljöfaktorer påverkar beståndens utveckling, men också att fiskeridödlighet är fortsatt hög.
Fisket på marina arter som strömming, gråsej och torsk bör minska medan fisket föreslås kunna öka på bland annat kolja och vitling. När det gäller flera insjöfiskar bedöms fisket på bland annat sik i Vänern och siklöja i Vättern kunna öka. Det visar SLU:s årliga översikt ”Fisk- och skaldjursbestånd i svenska hav och sötvatten”, som görs på uppdrag av Havs- och vattenmyndigheten.
Internationella havsforskningsrådet, ICES, rekommenderar ett fortsatt stopp för torskfiske på det östra beståndet i Östersjön. I Egentliga Östersjön rekommenderar ICES att sill/strömmingsfisket bör minska, medan det kan öka i Rigabukten och Bottniska viken. I Bottniska viken har en översyn av beståndsanalysen gjorts och här höjer ICES fångstrådet för strömming med 81 % redan för i år, 2021.
Laxbestånden i Östersjön är mer genetiskt lika nu än för 100 år sedan. Detta till följd av omfattande odling och utsättning, som sker främst som kompensation till fisket för minskad vildlaxproduktion orsakad av vattenkraftsutbyggnad. Konsekvensen kan bli sämre förmåga hos den vilda laxen att klara framtida miljöförändringar. Resultaten presenteras i en nypublicerad studie av forskare från SLU.
Fisket på marina arter som strömming, gråsej och havskräfta bör minska, och torsk i Kattegatt och östra Östersjön bör inte fiskas alls. - I Vättern är bestånden av sik, lake och siklöja så pass starka att vi bedömer att de klarar ett ökat fiske och detsamma gäller abborren i Mälaren och Hjälmaren, säger Eddie Von Wachenfeldt, miljöanalysspecialist vid institutionen för akvatiska resurser på Sver
SLU har fått 48 miljoner kronor för en ny centrumbildning som ska stärka Sveriges framtida livsmedelssystem. Centrumbildningen kommer att identifiera och utveckla djurens roll för en ökad livsmedelsproduktion, hållbarhet och konkurrenskraft. SLU är också partner i två andra forskningscentra som vardera får 48 miljoner kronor.
I norra Östersjöns landhöjningsområden är så kallade flador – grunda avsnörda vikar - kustens viktigaste yngelkammare. En ny studie visar att högre temperaturer gynnar reproduktionen av abborre och gädda, men att spigg i fladorna kan minska förekomsten av fiskyngel. Muddring av flador kan leda till både lägre temperaturer och mer spigg, och därmed ge negativa effekter på reproduktionen av rovfisk
Naturens resurser är begränsade. Fisken i havet är ett välkänt exempel; fiskar vi för mycket idag blir det mindre kvar i morgon. Inom fiskeriförvaltningen försöker man beräkna vad som är ett hållbart fiske ur produktionsperspektiv, där människans behov prioriteras. Det synsättet behöver breddas anser en forskargrupp som studerat hur väl målen i dagens fiskeriförvaltning matchar bevarandemålen för
SLU är universitetet som forskar och utbildar kring de biologiska naturresurserna, både på land och i vatten. Vi jobbar med hållbar utveckling av städer och landsbygd, dessutom verkar vi för människors och djurs livskvalitet och välbefinnande.
Vårt universitet producerar forskning i världsklass inom flera områden. Våra utbildningar leder till relevanta jobb, och vår kompetens är efterfrågad i näringsliv och samhälle. Vi verkar både lokalt och globalt för en hållbar, levande och bättre värld.
Box 7070
750 07 Uppsala