Över 10 000 observationer av tussilago, blåsippa, vitsippa, sälg, björk och hägg rapporterades in från nästan 2 000 platser i landet, när Vårkollen ville veta hur långt våren hade kommit under Valborgshelgen. Växternas blomning respektive lövsprickning har kommit långt norrut i år, jämfört med för 100 år sedan, men jämfört med de senaste fem årens vårkollar, så blev det ganska nära medel.
I takt med den globala uppvärmningen och de ökande halterna av koldioxid i atmosfären tycks tillgången på kväve försämras för marklevande växter i naturen. Det visar en stor internationell studie publicerad i Nature Ecology & Evolution. Detta kan påverka skogens förmåga att ta upp koldioxid från atmosfären och eventuellt också minska tillgången på näring för de växtätande varelser som lever där.
Stora förhoppningar ställs till skogens bidrag i klimatomställningen. Men omställningen till ett mer klimatnyttigt skogsbruk går än så länge långsamt. Inte så konstigt, menar forskarna Maartje Klapwijk och Erland Mårald, som analyserat hur en blandning av kunskapsluckor, kolliderande värderingar och institutionella brister påverkar skogens roll i klimatomställningen.
Utsläpp av växthusgaser från idisslare skiljer sig runt om i världen, och utsläppen är generellt lägre i EU per kilo produkt jämfört med andra länder. Därför argumenteras det ibland för att stöd till produktion i EU kan vara bra för klimatet. En ny studie visar dock att stöd till idisslare inom EU:s jordbrukspolitik påverkar klimatet negativt.
Sedimenten i våra sjöar speglar hur miljön har förändrats genom årtusendena. Sedan länge har analyser av pollen visat hur växtligheten har varierat i omgivningen, men nu visar det sig att det även går att spåra forntida insektsutbrott. Inte bara pollen, utan även fjärilsfjäll, har nämligen bevarats i sedimenten. En av forskarna bakom upptäckten är Miguel Montoro Girona, postdoktor vid SLU.
I klimatdebatten sägs ofta att direktsådd eller minskad jordbearbetning skulle öka kolinlagringen och därmed motverka klimatförändringen. Enligt en studie från SLU och SEI är potentialen dock inte så stor som en del enskilda studier antyder. För att få fram ett mer realistiskt mått bör forskare i framtiden göra noggrannare mätningar och även mäta på ett större djup än vad som oftast sker i dag.
Framställningen av framför allt nötkött har visat sig bidra till stor klimatpåverkan. Det konstaterar nu senast Jordbruksverket i en ny rapport. Köttguiden är ett nytt verktyg under utveckling av forskare vid SLU, för att förenkla miljösmarta val av kött- och proteinprodukter.
För drygt ett år sedan beviljades Interact-projektet cirka 70 miljoner kronor inom EU:s sjunde ramprogram. Nu har satsningen på forskning och miljöövervakning i Norra polarområdet, med SLU-medverkan, utsetts till förebild bland EU-projekt.
Mannen bakom mossorna är Johann Hedwig och inte Carl von Linné. Nu går hans arbete vidare med unika och vackra bilder i senaste volymen av Nationalnyckeln till Sveriges flora och fauna som ges ut av ArtDatabanken SLU. Visste du att flera färg- och formrika arter växer på döda djur och spillning? Och att flera mossor är mycket sällsynta och betydelsefulla för svensk naturvård?
SLU är universitetet som forskar och utbildar kring de biologiska naturresurserna, både på land och i vatten. Vi jobbar med hållbar utveckling av städer och landsbygd, dessutom verkar vi för människors och djurs livskvalitet och välbefinnande.
Vårt universitet producerar forskning i världsklass inom flera områden. Våra utbildningar leder till relevanta jobb, och vår kompetens är efterfrågad i näringsliv och samhälle. Vi verkar både lokalt och globalt för en hållbar, levande och bättre värld.
Box 7070
750 07 Uppsala