Ökad kunskap om insulinreglering hos häst kan användas för att bättre förstå hur typ 2-diabetes hos barn och ungdomar kan förebyggas och behandlas. Det är bakgrunden till en ny studie som leds av professorerna Johan Bröjer vid SLU och Peter Bergsten vid Uppsala universitet. Studien finansieras genom en donation från Max Stenbeck Charitable Trust.
Orsakerna till att människor smittas av gnagarburna sjukdomar är ett samspel mellan naturliga och mänskligt skapade faktorer – detta gäller världen över. Det visar forskare, från bland annat SLU, i en ny global studie där drivkrafterna bakom gnagarburna sjukdomar identifierats. De flesta gnagararter som kan bära på smitta rör sig gärna nära människor eller jagas av människor för kött eller päls.
Gulafebernmyggan, som kan sprida en rad allvarliga sjukdomar, finns i en form där honan är helt inriktad på människoblod. Nu har forskare från Princeton University, med hjälp av SLU, visat hur mygghjärnan kan urskilja människodoft i det hopkok av olika djurdofter som kan finnas i omgivningen. Forskarna hoppas att kunskapen ska bana väg för nya sätt att minska förekomsten av myggspridda sjukdomar.
Det finns en stor variation mellan olika klövviltsarter i deras betydelse för spridning av de fästingburna sjukdomarna borrelios och fästingfeber. Dovhjort, älg och kronhjort har stor betydelse för smittspridningen av en typ av fästingfeber som kan vara farlig för både människor och boskap. Vildsvin däremot sprider varken fästingfeber eller borrelios. Det visar en ny avhandling från SLU.
Vintrarna i norr har blivit blötare och detta har lett till ökad spridning av sorkfebervirus bland gnagare, som orsakar zoonos-sjukdomen sorkfeber hos människor. Särskilt viktigt för antalet sorkfeberfall är mängden regn som faller i november. Det visar forskning från Sveriges lantbruksuniversitet och Umeå universitet.
När gnagare söker skydd i hus och uthus riskerar vi människor att smittas av sjukdomar som djuren bär på. För att få mer kunskap om gnagarnas inomhusvistelser och spridningsrisken för gnagarburna sjukdomar efterlyser nu forskare vid SLU allmänhetens hjälp med att rapportera in fynd i appen "Mus i hus".
Stargardts sjukdom och Bardet-Biedls syndrom är exempel på obotliga, ärftliga sjukdomar som drabbar näthinnan och leder till synnedsättning eller blindhet hos människor. Nu visar Suvi Mäkeläinen att dessa sjukdomar också drabbar labrador- och golden retriever-hundar. Resultaten kan leda till bättre hälsa hos hundar, men också till utveckling av nya behandlingar för både hundar och människor.
Utbrott av harpest upptäcks ofta först när människor insjuknar. Då är det ofta för sent att försöka begränsa smittspridningen eller förvarna sjukvården. En smart lösning skulle kunna vara att utveckla tidiga prognoser som bygger på smittade djur som fångas och lagras av pärlugglor under häckningen. Det hoppas ett forskarlag som har visat att pärlugglan gärna inriktar sig på just smittade djur.
Ett coronavirus som orsakar luftvägsproblem hos hundar har för första gången påvisats bland svenska hundar. Viruset, som är ett av flera smittämnen som kan orsaka så kallad kennelhosta, kom troligen till Sverige kring 2010. Det visar en ny studie av forskare från SLU, SVA och Uppsala universitet. Möjligheten att ta fram ett vaccin mot viruset bedöms vara stor.
Hälso- och sjukvårdsnämnden i Region Skåne avsätter 500 000 kronor till Alnarps rehabiliteringsträdgård för en förberedande studie av rehabilitering av personer som lever med cancer. SLU-forskarna vill undersöka om vistelse i rehabiliteringsträdgården kan ge patientgruppen en snabbare väg tillbaka till arbetslivet, samt en metod att hantera psykiska svårigheter som uppstår vid cancersjukdom.
Naturen som hälsofrämjande resurs – välkomna till IPPS 2018, ett internationellt symposium om hur naturen kan påverka människans hälsa och välbefinnande. Den 11-13 oktober samlas forskare, utövare, pedagoger, vårdgivare och politiker i ett tvärvetenskapligt möte på Malmö Live i centrala Malmö. Det är det 14:e International People Plant Symposium som nu för första gången äger rum i Norden.
Nya sjukdomar som sprids från djur till människa har ofta sitt ursprung i Sydostasien, där många människor lever väldigt nära sina husdjur. Kristina Osbjer från SLU har undersökt hur samspelet mellan djur och människor på Kambodjas landsbygd bidrar till spridningen av sådana sjukdomar. Ökad riskmedvetenhet och bättre sjukdomsövervakning visade sig vara faktorer som kan minska riskerna.
En undersökning av förekomsten av parasiten Toxoplasma gondii bland svenska grisar och vildsvin visar att parasiten är mycket vanlig bland vildsvin. I lantbruket förekommer parasiten främst bland utegrisar. Det visar Camilla Wallander i en avhandling från SLU. Parasiten kan ge allvarlig sjukdom hos människor, men överlever inte i väl upphettat kött.
Forskare från SLU har nu identifierat ännu en plats, den femte i Sverige, med förekomst av rävens dvärgbandmask. Fyndet gjordes i rävspillning norr om Växjö, cirka 22 respektive 25 mil från de två närmaste platser där parasiten tidigare har påvisats hos rävar. Forskningen bedrivs inom ett EU-projekt och SLU:s fortlöpande miljöanalys.
Forskare från SLU har nu identifierat ännu en plats, den fjärde i Sverige, med förekomst av rävens dvärgbandmask. Fyndet gjordes i en vattensork i Södermanland cirka 70 km från en plats där parasiten tidigare har påvisats hos rävar. Forskningen bedrivs inom ett EU-projekt och SLU:s fortlöpande miljöanalys.
Den största tillförseln till åkrar av tungmetallen kadmium sker genom nedfall av luftföroreningar. Men en livscykelanalys vid Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, pekar nu ut en annan viktig kanal för metallen – det vi människor äter av importerad mat!
Varje år arrangerar Sveriges Veterinärförbund och Sveriges Veterinärmedicinska Sällskap en sluten kongress. Där träffas veterinärer och diskuterar aktuella frågor och problem inom olika veterinärmedicinska områden. Nytt för i år är att kongressen under en förmiddag öppnar en plenarsession för allmänheten och media.
Genom studier av husdjur lär vi oss allt mer om den genetiska bakgrunden till sjukdomar som även drabbar människor. Weronica Ek från SLU arbetar med en hönspopulation som drabbas av systemisk skleros, en autoimmun sjukdom där immunförsvaret alltså angriper den egna kroppen. I sin avhandling visar hon nu att dessa höns är utmärkta modelldjur för motsvarande sjukdom hos människan.
Hos gnagare i svenska gris- och hönsbesättningar kan man hitta flera av de parasiter, bakterier och virus som kan orsaka sjukdom hos husdjuren, och ibland hos människor. Det visar Annette Backhans i en avhandling från SLU. Däremot hittades inga trikiner hos gnagarna.
Skogssorkarna tycks i år åter bli många. Forskare vid miljöanalys inom SLU har under maj-juni fångat många sorkar i fällor. Resultaten är en förutsägelse om att vi i höst och vinter går mot ett riktigt sorkår. Därmed finns stor risk för att sorkfeber sprids till människor. Redan under första halvåret 2010 har 111 fall rapporterats.
SLU är universitetet som forskar och utbildar kring de biologiska naturresurserna, både på land och i vatten. Vi jobbar med hållbar utveckling av städer och landsbygd, dessutom verkar vi för människors och djurs livskvalitet och välbefinnande.
Vårt universitet producerar forskning i världsklass inom flera områden. Våra utbildningar leder till relevanta jobb, och vår kompetens är efterfrågad i näringsliv och samhälle. Vi verkar både lokalt och globalt för en hållbar, levande och bättre värld.
Box 7070
750 07 Uppsala