Gå direkt till innehåll

Ämnen: Pr-kommunikation

Boskap på bete. Foto: MostPhotos

Det går att minska jordbrukets utsläpp av växthusgaser och samtidigt bevara naturbetesmark

I dagens jordbrukspolitik hamnar målen om att minska utsläpp av växthusgaser ofta i konflikt med bevarande av biologisk mångfald. Användning av metanhämmande fodertillsatser kan vara ett sätt att möta både klimat- och naturvårdsmål. Enligt en ny studie kan metanutsläppen från nötkreaturs matsmältning då minskas med upp till 25 % på ett kostnadseffektivt sätt utan försämrad biologisk mångfald.

Tallar med åtskilliga döda grenar på stammen under den gröna kronan. Foto: David Stephansson

Döda grenar har förbisetts i skogens kolberäkningar

Att trädgrenar dör och börjar avge koldioxid har till stor del ignorerats i de modeller och fältmätningar som används för att uppskatta skogens kolflöden och kolförråd. En ny studie visar att detta leder till en överskattning av skogarnas långsiktiga potential för kollagring på upp till 17 procent, vilket kan leda till missvisande globala koldioxidbudgetar.

Lejonhane vid Ngorongoro-kratern i Tanzania. Foto: Ingela Jansson

Ny studie om hur människa och lejon kan leva sida vid sida

Konflikter med boskapsskötare och inavel hotar lejonen i Ngorongoro-kratern i Tanzania. Men genom att inkludera lokalbefolkningen i bevarandeprojekt och förvandla lejonjägare till lejonväktare har de stora kattdjuren bättre chans att klara sig, enligt en ny doktorsavhandling vid Sveriges lantbruksuniversitet (SLU).

Forskarna har använt mikroskopi för att undersöka transporten av sRNA från veterötter in i svampen Clonostachys rosea. Lila fält i de grönfärgade svamparna är beviset. Mikroskopfoto: Naga Charan Konakalla

Vete kan styra en nyttosvamp för att få bättre växtskydd

För första gången har forskare visat att en gröda, i det här fallet vete, kan styra vad en nyttosvamp gör genom att skicka små RNA-molekyler in i svampcellerna. Det här innebär ett stort steg framåt för forskningen kring miljövänliga bekämpningsmetoder i jordbruket. Forskningen bygger vidare på det banbrytande arbete som belönades med Nobelpriset i fysiologi eller medicin 2024.

En ny studie visar hur olika typer av jordbruksstöd påverkar jordbruket i skogsbygder. Foto: MostPhotos

Jordbruksstöd är viktiga i skogsbygder, men kan förbättras

EU:s gemensamma jordbrukspolitik ska främja klimateffektivt jordbruk, biologisk mångfald, jordbrukares inkomster och livsmedelsproduktion. För att uppnå målen används olika jordbruksstöd, men att använda dessa för att samtidigt uppnå delvis konkurrerande mål är en utmaning. En ny studie visar att jordbrukspolitiken för skogsbygder kan förbättras genom omfördelning av pengar mellan de olika stöden.

Veterinärmedicinsk undersökning. Fotograf: Björn Ekesten, SLU

Stora forskningspriset i veterinärmedicin på en miljon kronor instiftas av SLU och Agria

Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) och försäkringsaktiebolaget Agria instiftar Stora forskningspriset i veterinärmedicin. Priset delas ut årligen till forskare som gjort exceptionella insatser inom veterinärmedicinsk forskning i Norden. Prissumman är 1 miljon kronor och finansieras av Agria. Priset blir ett av de största forskningspriserna inom området.

Övre raden: Kenneth Alness (foto: privat), Antonia Ax:son Johnson (foto: Peter Jönsson), Tom Hobbs (foto: Henrik Andrén). Nedre raden: Mats Karström (foto: Ola Jennersten), Hans Lindberg (foto: Maria Nyberg), Delia Grace Randolph (foto: ILRI/Dinesh).

Föreläsningar av SLU:s nya hedersdoktorer, 2024

Välkommen att lyssna på SLU:s sex nya hedersdoktorer den 4 oktober i Uppsala. Föreläsningarna är öppna och ger inblickar i allt från naturvärden i Norrlandsskog till afrikanska matmarknader. Bland föreläsarna finns också experter på stora rovdjurs roller i ekosystemen, innovationer i lantbruk och utfodring av mjölkkor, samt en företagsledare med stort engagemang för hållbarhetsfrågor.

Älg. Foto: Jörgen Wiklund

Så kan hjortdjur påverkas av ett förändrat klimat

En SLU-ledd studie redovisar vad 20 års forskning säger om klimatförändringarnas inverkan på tio hjortdjur i Europa, Asien och Nordamerika. Även om mildare vintrar gynnar många populationer, kan varmare och torrare somrar vara en fysisk påfrestning som driver dem till nordligare områden. Insikter som dessa kan hjälpa viltförvaltare att förstå hur hjortpopulationer kan reagera på framtida klimat.

Hundar av rasen engelsk cocker spaniel. Foto: Ingrid Ljungvall

Taurinberikat hundfoder skulle kunna skydda många hundar mot allvarliga sjukdomar

Brist på aminosyran taurin är en känd orsak till hjärt- och ögonsjukdom hos framför allt katter men tillståndet förekommer även hos hund. En ny studie som utförts på 180 engelska cocker spaniels visar att låga taurinvärden förekommer hos många hundar, och att fodrets sammansättning kan vara en bidragande orsak. Taurinberikning av hundfoder skulle sannolikt kunna förhindra lidande hos många hundar.

Gångsystem av granbarkborre (Ips typographus). Fotograf: Viktor Wrange

Försvåra för granbarkborren genom att blanda skötselstrategier

En blandning av skötselstrategier minskar skogens känslighet för granbarkborreangrepp enligt en ny studie vid Sveriges lantbruksuniversitet (SLU). I simuleringsförsök visade sig den mest framgångsrika strategin för att förhindra storskaliga angrepp, vara att minska förekomsten av stora granar i landskapet.

Vid kraftigt minskad jordbruksimport skulle en ökad andel av kosten baseras på spannmål. Foto: Viktor Wrange

Mindre mat och förändrad kost vid kris som halverar importen av jordbruksprodukter

En kris med kraftigt minskad jordbruksimport skulle medföra omfattande kostnadsökningar för producenter och höga priser på livsmedel, om befolkningen skulle kunna försörjas med en så kallad kriskost. De regionala skillnaderna blir stora, med större kostnadsökningar i norra än i södra Sverige. Dessutom kan självförsörjningsgraden minska. Det visar en ny studie av forskare från SLU och SVA.

Hund utanför Universitetsdjursjukhuset (UDS). Fotograf: Jenny Svennås Gillner

SLU välkomnar ökade medel till djursjukhuset

Regeringen ökar anslaget till Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) i en riktad satsning på Universitetsdjursjukhuset (UDS). Ökningen är permanent och innebär att SLU tilldelas 30 miljoner kronor årligen. SLU:s rektor välkomnar satsningen som kommer att gå till att stabilisera driften av UDS. 

FN och SLU i nytt samarbete för att utveckla matproduktion och bekämpa svält

FN och SLU i nytt samarbete för att utveckla matproduktion och bekämpa svält

Den 18 september besökte en delegation från FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation (FAO) Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) i Uppsala. Under besöket undertecknades ett avtal mellan FAO och universitetet för att ytterligare styrka det långvariga samarbetet. SLU är det första universitet i Sverige som FAO sluter samarbetsavtal med.

Smedjan vid SLU campus Skara. Foto: Vanja Sandgren

Pressinbjudan SLU Skara - populärvetenskap på Smedjeveckan

Träffa människor och prata om hästar, hundar, bin, maskiner, mat, spel och böcker. Sista veckan i september, närmare bestämt 23 till 27 september, äger SLU Skaras traditionella Smedjeveckan rum. I år är temat Sätt igång!

Sex nyanser av grått. Tre vita ston som alla bär G3-varianten och deras föl vars pappa har G2-varianten. Tiden, eller en DNA-test, kommer att visa om fölen kommer att genomgå en snabb eller långsam avblekning! Foto: Maria Johansson

Genvariant förklarar hur snabbt en skimmel tappar färgen och om den riskerar att utveckla melanom

Avblekbar skimmel är en vanlig färgvariant i många hästraser och är den vanligaste orsaken till att många hästar är helt vita. Hur snabbt en skimmel tappar färgen, och om den löper en förhöjd risk att drabbas av melanom, beror på hur många kopior de har av en liten duplicerad DNA-sekvens i en enda gen. Det visar en ny studie som letts av forskare vid Uppsala universitet och SLU.

Håkan Schroeder, vicedekan vid LTV-fakulteten, SLU, Helen Göransson, bankchef, Sparbanken Skåne och Christina Lunner Kolstrup, dekan vid LTV-fakulteten, SLU. Foto: Johanna Grundström.

50 miljoner satsas på nytt kunskapscentrum för hållbar matproduktion i Alnarp

SLU och Sparbanken Skåne grundar gemensamt ett forsknings- och utbildningscentrum för primärproduktion vid SLU i Alnarp. I fokus står omställningen till mer hållbara produktionsprocesser inom jordbruk och trädgårdsnäring i det första ledet av livsmedelskedjan. Redan till årsskiftet ska verksamheten vara i gång med en ny centrumledare på plats.

Tallskog kring Svartberget i Västerbotten. Foto: Jenny Svennås-Gillner, SLU

Torka misstänks bromsa skogens tillväxt – SLU-forskare undersöker nu oroande trendbrottet

I nära hundra år har svensk skog vuxit allt snabbare. Men inte längre. Enligt den nationella riksskogstaxeringen har tillväxthastigheten under det senaste årtiondet plötsligt minskat. "Det här kan få stora konsekvenser", säger SLU-forskaren Sandra Jämtgård. Hon och hennes kollegor riktar nu ljuset mot osäkerheten kring skogens tillväxt och mot den forskning som kan förklara trendens orsaker.

SLU:s förtjänstmedaljer 2024 till Hansson, Hedenby och Bargues-Tobella

SLU:s förtjänstmedaljer 2024 till Hansson, Hedenby och Bargues-Tobella

Nu har årets mottagare av SLU:s medaljer för förtjänstfulla insatser utsetts. Den stora förtjänstmedaljen går till professor Bill Hansson. Förtjänstmedaljen i guld går till veterinär Jenny Hedenby, medan förtjänstmedaljen i silver går till forskare Aida Bargues-Tobella. Utmärkelserna överlämnas i samband med årets promotionshögtid den 5 oktober.

Visa mer

Science and education for sustainable life

SLU är universitetet som forskar och utbildar kring de biologiska naturresurserna, både på land och i vatten. Vi jobbar med hållbar utveckling av städer och landsbygd, dessutom verkar vi för människors och djurs livskvalitet och välbefinnande.

Vårt universitet producerar forskning i världsklass inom flera områden. Våra utbildningar leder till relevanta jobb, och vår kompetens är efterfrågad i näringsliv och samhälle. Vi verkar både lokalt och globalt för en hållbar, levande och bättre värld.