Vad är köttet i Sveriges viltstammar värt ur beredskapssynpunkt? Det har forskare från SLU och SVA beräknat. Svaret visade sig påverkas kraftigt av hur begränsad importen av livsmedel och insatsvaror är i ett krisläge. Vid en halverad import skulle viltköttets beredskapsvärde vara ca 5 miljarder kronor, vilket är vad det då skulle kosta att producera motsvarande mängd kött i jordbruket.
Hur ska politiska styrmedel vara utformade för att samtidigt främja kolinlagring, biologisk mångfald och lokalbefolkningens välbefinnande i världens tropiska skogar? En ny studie tyder på att ett av de mest kraftfulla sätten är att ge lokal- och ursprungsbefolkningar makt över skogsförvaltningen. Studien avser tropiska skogsallmänningar i Sydamerika, Afrika och Asien.
Växtförädling gör skillnad och kan säkra tillgången till viktiga livsmedel. Det visar ett forskningsprojekt i Bangladesh, där forskare från SLU bidrog till att akuta problem med en ny svampsjukdom, ”wheat blast”, kunde mildras på kort tid. Tack vare att nya, resistenta sorter snabbt kunde tas fram kan vete åter odlas med framgång i Bangladesh.
Att ”plantera träd i Afrika” har blivit ett populärt sätt att kompensera för koldioxidutsläpp. Forskning visar dock att trädplanteringsprojekt ofta lägger för lite fokus på att gynna människorna på plats. SLU-forskarna Flora Hajdu och Linda Engström har därför utvecklat en webbaserad guide som gör det lättare att bedöma de sociala konsekvenserna av sådana projekt.
Ängelholm ska bygga ett nytt stadshus, men först ska barnen i Ängelholm få bygga sin egen version på samma plats. 120 barn kommer att ge form åt sina tankar om Ängelholms nya stadshus, men först ska de prova på demokrati i praktiken. På fredag samlas de för en gemensam demonstration genom Ängelholm som avslutas med ett möte med kommunstyrelsens ordförande.
Årets mottagare av SLU:s medaljer till personer som gjort förtjänstfulla insatser har nu utsetts. Den stora förtjänstmedaljen går till professor Ing-Marie Gren. Förtjänstmedaljen i guld går till professor Ulf Magnusson, medan förtjänstmedaljen i silver går till docent Johan Lundqvist.
En studie om Europas skogsbruk gjord av forskare vid EU-kommissionens gemensamma forskningscentrum som publicerades i fjol, ifrågasätts nu av 33 europeiska forskare, varav fyra från svenska universitet. I en ny artikel visar de att metodfel vid användning av satellitdata ledde till felaktiga resultat i den tidigare studien. Bland annat överskattades avverkningsvolymerna i Europa med en faktor tio.
Jubilarers samarbete fortsätter för att uppmärksamma Sveriges utemiljöer i filmserie! Femte filmen har temat ”Fyra årstider”. Titti Olsson, Tankesmedjan Movium vid SLU och chefredaktör för Tidskriften STAD, samtalar med Sölvesborgs tidigare stadsträdgårdsmästare och numera verksamhetsutvecklare Kristina Höijer. Medverkar gör även Frida Larsson Östersund, Michael Öhman Luleå och Jitka Svensson SLU.
Att betala människor i låginkomstländer för att hjälpa till är ett allt populärare sätt att bevara biologisk mångfald. Forskare från ZALF i Tyskland och SLU har undersökt hur lönesättningen påverkade effektiviteten i ett sådant projekt i Vietnam. Studien visar att det var viktigt att följa lokala rättvisenormer, i form av jämlika löner. Den visar också att kvinnorna arbetade hårdare.
I universitetens korridorer pratas det sällan om det som pågår i forskningens kulisser och de utmaningar och dilemman som forskare ställs inför i sitt dagliga arbete. Nu har en grupp på arton forskare i miljökommunikation vid SLU skrivit en forskningsartikel där de diskuterar själva forskningens dilemman.
Många låg- och medelinkomstländer börjar bygga upp sociala trygghetssystem med kontantstöd i form av pensioner och barnbidrag. I Sydafrika har ett sådant statligt trygghetssystem minskat fattigdomen och förbättrat välbefinnandet i fattiga hushåll på landsbygden. Det visar Stefan Granlund i en ny doktorsavhandling från SLU.
I januari 2020 blev FN:s konvention om barnets rättigheter lag i Sverige. En av konventionens artiklar ger barn rätt till lek, fritid och vila. Hur bemöts barnens behov när städerna byggs allt tätare? Den 17 mars arrangerar Boverket i samarbete med Folkhälsomyndigheten, Uppsala kommun, Tankesmedjan Movium vid SLU samt Arwidssonstiftelsen en konferens i Uppsala.
Jantelagen lever och är en av orsakerna till det svenska lantbrukets låga grad av innovation och entreprenörskap, det visar ny forskning från SLU Alnarp. Den entreprenör som sticker ut hakan men misslyckas står helt ensam, utan stöd från vare sig myndigheter eller branschens organisationer. Risken finns att samhällets ekonomiska satsningar på innovation och entreprenörskap blir verkningslösa.
Forskare vid SLU har tillsammans med forskare från universiteten i Stockholm och Aarhus undersökt hur den gemensamma jordbrukspolitiken påverkar övergödningen av Östersjön. I två artiklar konstaterar de att de nuvarande direktstöden gör så att övergödningen är större än den hade varit utan stöd, men också att relativt enkla tekniska åtgärder i hanteringen av stallgödsel kan minska övergödningen.
Oklarheter om vilket inflytande medborgardialoger kan ha på beslut i omstridda frågor leder inte sällan till konflikter. Martin Westin från SLU har studerat hur samhällsplanerare hanterar maktrelationer med medborgare i sådana dialoger. I sin avhandling beskriver han fyra olika synsätt på makt, och lanserar en ”begreppsfamilj” som kan användas i såväl utbildning som i praktisk planering.
Mjölkkor har stor kulturell och ekonomisk betydelse i Rwanda, som strävar efter att förbättra barns näringsförsörjning genom säkrad tillgång på mjölk. Merparten av mjölken produceras dock av småbönder med enstaka kor, och bristande hygien, dålig juverhälsa och penicillinresistenta bakterier är påtagliga problem. Om detta, och om möjliga motåtgärder, handlar en ny avhandling från SLU.
Finland ansluter till det svensk-norska samarbetet för att utforska flercelliga djur, växter och svampar. Under onsdagen skrev Sverige, Norge och Finlands miljöministrar under en överenskommelse om samarbete till nytta för den biologiska mångfalden i Norden. Samarbetet fokuserar på dåligt kända arter, artgrupper och ekosystem och ska bidra till ökad kunskap om deras status och insatsbehov.
Drivkrafter för förändring och hållbara livsmedelssystem är temat för en konferens vid SLU i Uppsala 25–26 september 2019. Konferensen vänder sig till yrkesverksamma och andra med intresse för hur jordbruksforskning kan bidra till det globala målet ”ingen hunger”.
Kan genteknik bidra till en effektivare växtförädling i Afrika? Det tror forskare i ett SLU-lett projekt som siktar på kassavasorter med bättre näringsvärde och potatissorter med bättre motståndskraft mot sjukdomar. Projektets ena syfte är att stärka afrikansk växtförädling genom teknologiöverföring. Det andra är att stödja framtagandet av regelverk kring användning av genteknik i växtförädling.
Vlora Makolli deltog i det uppmärksammade dialogprojektet Rosens röda matta i Malmö. Varför engagerade hon sig? Hur ser hon idag på möjligheten att vara med och påverka sin stad? Vlora Makolli är gäst när Tidskriften STAD släpper sitt nummer om medborgarengagemang på Form/Design Center den 12 mars. Hon intervjuas av Caroline Dahl, verksamhetsledare på tankesmedjan Movium som ger ut STAD.
SLU är universitetet som forskar och utbildar kring de biologiska naturresurserna, både på land och i vatten. Vi jobbar med hållbar utveckling av städer och landsbygd, dessutom verkar vi för människors och djurs livskvalitet och välbefinnande.
Vårt universitet producerar forskning i världsklass inom flera områden. Våra utbildningar leder till relevanta jobb, och vår kompetens är efterfrågad i näringsliv och samhälle. Vi verkar både lokalt och globalt för en hållbar, levande och bättre värld.
Box 7070
750 07 Uppsala