Granbarkborren har skapat skelettskogar i Småland och Östergötland. Rådet är att undvika stigar i dessa områden på grund av risk för fallande träd. Forskare undersöker nu hur skelettskogarna påverkar biologisk mångfald. Kontakta Thomas Ranius för mer information.
För första gången presenteras nu resultat efter 25 års arbete med att rehabilitera eldhärjad och intensivt avverkad regnskog. Studien fyller ett kunskapsglapp om långsiktiga effekter av restaurering och kan bli en viktig vägledning för fortsatt arbete med att återställa skadade ekosystem.
Ökningen av virkesförrådet har avtagit, renlaven minskar men blåbärsrisets utbredning fortsätter att vara stabilt. Dessa trender framgår i den årliga officiella statistiken som Riksskogstaxeringen presenterar idag. Årets temaavsnitt handlar om Riksskogstaxeringens inventering av arter som görs i landets skogar.
Nu lanserar Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) lektionsmaterial från förskola till gymnasiet kopplat till SVT:s direktsändning om älgvandringen.
I dag infaller vårdagjämningen, då dag och natt är lika långa i hela landet. Själva våren kommer däremot vid olika tidpunkter i olika landsdelar och vissa växter visar vårtecken redan före den meteorologiska vårens ankomst, medan andra gör det senare. Under valborgshelgen kan vem som helst rapportera in observationer av våra vanligaste vårtecken just där de befinner sig till ”Vårkollen”.
Familjen Kamprads stiftelse finansierar ett nytt projekt på SLU:s forskningsanläggning Lövsta utanför Uppsala. Projektet fokuserar på återintegrering av växtodling och betesdjur i samma odlingslandskap, och är unikt genom att inkludera både betade djur och växtodling i ett och samma landskapsexperiment.
Lodjur och rådjur kan interagera med varandra i ett cykliskt förlopp, där populationerna ökar och minskar enligt ett tydligt mönster. Det har SLU-forskarna Henrik Andrén och Olof Liberg kunnat studera tack vare att det finns data långt tillbaka i tiden för dessa båda djur. Studien är den första i världen som har kunnat påvisa ett cykliskt förlopp hos ett stort växtätande däggdjur och dess rovdjur.
Årets naturvägledning är ett pris som delas ut vid SLU för extraordinära insatser som stärker relationen mellan människa och natur. I år belönas Los skola i Ljusdals kommun och Martina Kiibus i Tyresö kommun för naturvägledning med guide. Naturmorgon i SR P1 och Insektslandets insektsstig i Sandvikens kommun belönas för självguidande naturvägledning.
Idag uppskattas att mindre än 10 procent av världens svampar är beskrivna och det är bråttom att dokumentera resten. Och 75 procent av de nya växter som hittas riskerar att redan vara hotade eller utrotade när de beskrivs. Vad behöver vi då göra för att skydda mångfalden innan den går förlorad? Om detta handlar en ny rapport där svampforskaren Anders Dahlberg från SLU har medverkat.
Sötvattensystem står för hälften av de globala utsläppen av metan, som är en kraftfull växthusgas som bidrar till den globala uppvärmningen. Men, bland sötvattnen har flodernas och bäckarnas roll i metancykeln i stort sett varit odokumenterad. En ny studie i Nature ger nya insikter i globala nivåer, mönster och drivkrafter för metanutsläpp från vattendrag.
År 2007 redovisade forskare i Grönlands högarktiska del några av de snabbaste förändringarna i naturens tidtabell som någonsin observerats. 15 år senare visar samma forskare att mönstret har förändrats. Medan vårarna förut kom allt tidigare år efter år syns numera en stor variation från år till år i tidpunkten för olika händelser. Detta kan göra det svårare för arter att anpassa sig.
Med start den 22 maj, antog SLU utmaningen Biodiversity Campus Challenge där 17 europeiska universitet tävlar om att ha den största artmångfalden. Utöver att hitta arter ska utmaningen också väcka intresse och sprida kunskap om arter. I onsdags hittades den lilla fjärilen almbarkvecklare på campus Ultuna, en art som bara påträffats ett fåtal gånger i Sverige och är rödlistad som Starkt hotad.
På världsmiljödagen och nationaldagen kan alla runt om i landet agera medborgarforskare och rapportera in om några av våra vanligaste blommor har börjat blomma hemmavid. Kampanjen Försommarkollen vill visa hur årets väder har påverkat blomningstidpunkten, och hur den skiljer sig från när blomningen skedde förr i tiden, på grund av klimatförändringars inverkan.
Tillväxttakten i svensk skog har efter en period av minskning nu ökat något. Virkesförrådet planar ut, och tallen har passerat granen som det vanligaste trädslaget sett till volym. Det är tre trender som framgår i den årliga officiella statistik som SLU Riksskogstaxeringen presenterar idag.
"Ek - Träd för kungar och kryp" är Bengt Ehnströms och Martin Holmers sjätte bok om träd och deras biologiska mångfald. Boken ges ut av SLU, och den 22 maj – på den biologiska mångfaldens dag – lanseras boken med ett föredrag om ekens myllrande mikrokosmos på SLU i Uppsala.
SLU Artdatabankens naturvårdspris 2023 går till två orädda och mycket kunniga skogsbiologer: Sebastian Kirppu, urskogens främsta beskyddare och Johan Nitare, fader till nyckelbiotopsinventeringen. De har båda vigt sina liv åt att ge naturen ett ansikte, en röst och inte minst ett eget värde. Prisutdelningen sker på Ultuna campus i Uppsala, i samband med Flora- och faunavårdskonferensen 26 april.
Kraftledningsgator och vägrenar kan hysa lika många arter som ängs- och betesmarker med höga naturvärden, men det är inte alla typer av arter som trivs där. Dessa modernare miljöer kan därför inte ersätta ängar och beteshagar, även om de särskilt i blomfattiga landskap kan ha betydelse för den biologiska mångfalden. Det visar forskare från SLU i en ny studie.
Växter har utvecklat flera fiffiga sätt att klara sig trots att närmiljön förändras. En ny studie ledd av två SLU-forskare visar att en vanlig strategi – att lagra frön i jorden i väntan på bättre tider – förmodligen inte kommer att rädda floran från den pågående klimatuppvärmningen.
Det är trädens tillväxt som avgör skogens kolbalans på landskapsnivå i de nordliga brukade skogarna. Markens koldioxidavgivning genom nedbrytning har i jämförelse mindre betydelse, och ett kalhygge binder mer koldioxid än det ger ifrån sig inom tio år efter avverkning. Det visar en omfattande studie från SLU, baserad på undersökning av 50 olika skogsbestånd.
Biologisk mångfald är en viktig komponent i de miljöbedömningar och miljökonsekvensbeskrivningar som görs inför exploateringar och i annan samhällsplanering. Därför har Mångfaldskonferensen och MKB-dagen – två återkommande evenemang vid SLU – valt att bjuda in till en gemensam konferens i år, den 10 november i Uppsala.
SLU är universitetet som forskar och utbildar kring de biologiska naturresurserna, både på land och i vatten. Vi jobbar med hållbar utveckling av städer och landsbygd, dessutom verkar vi för människors och djurs livskvalitet och välbefinnande.
Vårt universitet producerar forskning i världsklass inom flera områden. Våra utbildningar leder till relevanta jobb, och vår kompetens är efterfrågad i näringsliv och samhälle. Vi verkar både lokalt och globalt för en hållbar, levande och bättre värld.
Box 7070
750 07 Uppsala