För första gången presenteras nu resultat efter 25 års arbete med att rehabilitera eldhärjad och intensivt avverkad regnskog. Studien fyller ett kunskapsglapp om långsiktiga effekter av restaurering och kan bli en viktig vägledning för fortsatt arbete med att återställa skadade ekosystem.
Sex personer har utsetts till hedersdoktorer vid Sveriges lantbruksuniversitet i år. Fyra av dem är verksamma i Sverige: VD Kenneth Alness, Knivsta; företagsledare Antonia Ax:son Johnson, Upplands Väsby; biolog Mats Karström, Vuollerim och agronom Hans Lindberg, Bollnäs. De övriga är professorna Tom Hobbs och Delia Grace Randolph, som är verksamma i USA respektive Storbritannien och Kenya.
I dag infaller vårdagjämningen, då dag och natt är lika långa i hela landet. Själva våren kommer däremot vid olika tidpunkter i olika landsdelar och vissa växter visar vårtecken redan före den meteorologiska vårens ankomst, medan andra gör det senare. Under valborgshelgen kan vem som helst rapportera in observationer av våra vanligaste vårtecken just där de befinner sig till ”Vårkollen”.
Mykorrhizasvampar i bördig granskog tycks missgynnas kraftigt av det stora nedfallet av luftburet kväve i Sydsverige. I Mellansverige, där nedfallet är lägre, tycks mykorrhizan däremot trivas bra oavsett om granskogen finns på mager eller bördig mark. Tillförsel av övergödande kväve från luften tycks alltså ha större inverkan på dessa svampar än mängden kväve som redan cirkulerar i marksystemet.
Människan förändrar landskapet och klimatet. Ändå visar forskare från SLU och kollegor i Storbritannien att antalet växt- och djurarter generellt sett ökar i olika miljöer. Förvånande? Egentligen inte. Ofta är det samma arter som gynnas av förändringarna, så sammansättningen blir alltmer likartad. Andra mer specialiserade arter kan däremot ha försvunnit.
Mikrober som omvandlar växttillgängligt kväve i marken till gaser som försvinner upp i luften är viktiga för jordbruket, och klimatet. Men det finns även en förbisedd mikrobgrupp som bevarar kvävet i marken, s.k. ammonifierare. Nu har SLU-forskare kartlagt dessas utbredning och genetik. Forskarna hoppas att kunskap om vad som gynnar ammonifierare kan användas för att hushålla med kväve i åkermark.
Oron för att surt regn skulle orsaka skogsdöd var en het fråga för ca 40 år sedan, och ledde till kraftfulla åtgärder. Men hur skadlig hade försurningen kunnat bli? Ett delvis förvånande svar kommer från ett 50-årigt försök utanför Umeå. I tallskog som under lång tid tillförts mycket kväve var marken surare och fattigare på viktiga näringsämnen, men trots det växte träden lika bra eller bättre.
En mystisk och lite läskig varelse som man sällan ser, och som omgärdas av gåtor? Eller en viktig del av intrikata ekosystem? Säga vad man vill om fladdermusen, den har i alla fall förmågan att väcka känslor. Nu finns en bok om fladdermössen och dess landskap, som berättar om ett fascinerande djur med stor betydelse också för människan, och om hur vi kan samexistera med dem i vår brukade natur.
Hur ska politiska styrmedel vara utformade för att samtidigt främja kolinlagring, biologisk mångfald och lokalbefolkningens välbefinnande i världens tropiska skogar? En ny studie tyder på att ett av de mest kraftfulla sätten är att ge lokal- och ursprungsbefolkningar makt över skogsförvaltningen. Studien avser tropiska skogsallmänningar i Sydamerika, Afrika och Asien.
Den invasiva svartmunnade smörbulten har gjort sig hemmastadd i många av Östersjöns kustområden. Nu kommer en doktorsavhandling från SLU om denna nykomlings levnadssätt och samspel med inhemska fiskarter. Den visar bland annat att flera rovfiskars födoval förändras när det finns gott om svartmunnad smörbult.
En tredjedel av det landbundna kolförrådet lagras i gräsmarker såsom naturbetesmarker, stäpper och savanner. Men kolinlagringen i dessa marker riskerar att minska i takt med förlusten av biologisk mångfald, särskilt i varma, torra områden. Orsaken är att en mer artfattig växtlighet tycks brytas ned snabbare i marken. Det visar en ny global studie som leddes av Marie Spohn från SLU.
Idag uppskattas att mindre än 10 procent av världens svampar är beskrivna och det är bråttom att dokumentera resten. Och 75 procent av de nya växter som hittas riskerar att redan vara hotade eller utrotade när de beskrivs. Vad behöver vi då göra för att skydda mångfalden innan den går förlorad? Om detta handlar en ny rapport där svampforskaren Anders Dahlberg från SLU har medverkat.
Välkommen att lyssna på föreläsningar av SLU:s nya hedersdoktorer den 6 oktober. De är öppna för allmänheten och ger spännande inblickar i allt från nya sätt att sköta träd i städer till bekämpning av skadeinsekter byggd på kunskap om deras luktsinne. Bland föreläsarna finns också experter på smittskyddsarbete i travsporten, norrländsk växtodling och växternas rotsystem samt en sommarpratare i P1.
Trädgårdar står för den största införseln av främmande växter i Sverige, och kan därför göra mycket för att främja biologisk mångfald och bekämpa invasiva växter som annars riskerar att ta över. Det är dock inte säkert att trädgårdsägare känner till vilka växter som utgör ett hot och hur dessa ska hanteras, eller ens är motiverade att vidta åtgärder. Det visar en ny studie från SLU.
Under 2023 har 17214 personer fram till september rapporterat fynd var fjärde sekund. Och nu har Artportalen som utvecklas och drivs av SLU Artdatabanken, passerat 100 miljoner insamlade fynd. Det värdefulla och unika med Artportalen är att det är en Community där användarna hjälper varandra att upptäcka och lära mer om naturen samtidigt som Artportalen är ett viktigt verktyg för svensk naturvård.
En ny internationell studie visar att vattenmiljöerna i europeiska vattendrag har förbättrats under de senaste decennierna. Men studien indikerar samtidigt att den positiva utvecklingen har avstannat under de senaste åren. Nu menar forskarna att beslutsfattare bör se över och prioritera vattenförvaltning.
Sötvattensystem står för hälften av de globala utsläppen av metan, som är en kraftfull växthusgas som bidrar till den globala uppvärmningen. Men, bland sötvattnen har flodernas och bäckarnas roll i metancykeln i stort sett varit odokumenterad. En ny studie i Nature ger nya insikter i globala nivåer, mönster och drivkrafter för metanutsläpp från vattendrag.
Hos europeisk ål förekommer sedan 1980-talet en simblåseparasit med asiatiskt ursprung. En studie från SLU visar att dessa parasitangrepp inte tycks ha så stor inverkan på ålens allmänhälsa under deras liv i svenska relativt grunda vatten. Samtidigt oroas forskarna av att många ålar hade skador på simblåsorna, eftersom sådana skador skulle kunna leda till problem under den atlantiska migrationen.
År 2007 redovisade forskare i Grönlands högarktiska del några av de snabbaste förändringarna i naturens tidtabell som någonsin observerats. 15 år senare visar samma forskare att mönstret har förändrats. Medan vårarna förut kom allt tidigare år efter år syns numera en stor variation från år till år i tidpunkten för olika händelser. Detta kan göra det svårare för arter att anpassa sig.
"Ek - Träd för kungar och kryp" är Bengt Ehnströms och Martin Holmers sjätte bok om träd och deras biologiska mångfald. Boken ges ut av SLU, och den 22 maj – på den biologiska mångfaldens dag – lanseras boken med ett föredrag om ekens myllrande mikrokosmos på SLU i Uppsala.
SLU är universitetet som forskar och utbildar kring de biologiska naturresurserna, både på land och i vatten. Vi jobbar med hållbar utveckling av städer och landsbygd, dessutom verkar vi för människors och djurs livskvalitet och välbefinnande.
Vårt universitet producerar forskning i världsklass inom flera områden. Våra utbildningar leder till relevanta jobb, och vår kompetens är efterfrågad i näringsliv och samhälle. Vi verkar både lokalt och globalt för en hållbar, levande och bättre värld.
Box 7070
750 07 Uppsala