Förbrukat odlingssubstrat från kommersiell svampproduktion kan bli en kraftfull resurs inom trädgårdsodling. Detta är nämligen en väldigt näringsrik biprodukt som kan minska behovet av både konstgödsel och kemiska bekämpningsmedel. Det visar forskare från SLU i en nyligen publicerad studie.
Samma egenskaper som gör högfluorerade ämnen (PFAS) användbara gör dem också problematiska för naturen. De är mycket svåra att bryta ner och vissa kan orsaka hälsoproblem. Ett centralt, men svårt sätt att förhindra spridning av PFAS är att ta bort dem från vatten, t.ex. i reningsverk eller lakvatten från deponier. Sanne Smith har undersökt olika reningstekniker i sina doktorandstudier vid SLU.
Material som kan suga upp mycket stora mängder vätska, i t.ex. blöjor, tillverkas av fossil petroleumolja. Forskare från SLU och KTH har tagit fram vete- och potatisbaserade material som har liknande egenskaper och som kan tillverkas parallellt med framställning av stärkelse och etanol. Nu analyseras materialens miljömässiga och ekonomiska prestanda, med sikte på ett pilotförsök i större skala.
Den 28–29 april håller 15 nya SLU-professorer korta populärvetenskapliga föreläsningar. Ämnesbredden är stor och rymmer bland annat kretsloppsteknik, hållbarhet, entreprenörskap, nya typer av biobaserade material, skogen som ekosystem och råvaruresurs, näringsomsättning i mark och en prionsjukdom hos renar. Föreläsningarna är en del av installationen av professorerna i deras nya ämbeten.
Två SLU-forskare har i år tilldelats ett av de mest prestigefyllda forskningsbidragen i Europa, ett så kallat startbidag från Europeiska forskningsrådet (ERC). Barbara Locke Grandér ska arbeta med resistens mot varroakvalster hos honungsbin, medan Maria Westerholms mål är att öka den mikrobiella produktiviteten vid framställning av biogas.
Odling av musslor är ett sätt att rena den övergödda Östersjön och återföra näring till matproduktion på land. En rapport i fjol menade att denna miljöåtgärd är ineffektiv och att stöd innebär slöseri med samhällets resurser. En ny rapport från SLU hävdar tvärtom att musselodling kan vara en både viktig och kostnadseffektiv åtgärd i Östersjön, tack vare ny teknik som ger betydligt större skördar.
Nanoskopiska ”proteinfibriller” är en typ av material som kan fås att utföra en rad olika uppgifter som gagnar miljö eller hälsa. De produceras med hjälp av mikroorganismer, och egenskaperna kan skräddarsys genom DNA-redigering. Benjamin Schmuck från SLU har hittat lösningar på några av hindren mot storskalig produktion, och har startat ett företag med hjälp av SLU Holding.
Försöken att tillverka spindeltråd har hittills inte gett fibrer som matchar det naturliga materialets egenskaper. Nu tycks drömmen om en mer naturtrogen konstgjord spindeltråd vara på väg att förverkligas. I fredags publicerade Anna Rising och Jan Johansson från SLU och KI en artikel där de beskriver hur man i en spinningsapparat kan skapa en miljö som liknar den i en spindels spinnkörtel.
Källsorterad urin är det gödselmedel som bidrar med minst flöde av kadmium till åkermark och som även minskade miljöpåverkan i flest kategorier. Detta visar Johanna Spångberg vid SLU i sin doktorsavhandling där hon har studerat återvinning av växtnäringsämnen från avfall och biprodukter.
Den alltför stora kvävetillförseln till biosfären är ett globalt problem som mänskligheten måste hantera. I en ny rapport från Centrum för uthålligt lantbruk – CUL vid SLU visas bland annat att ekologisk produktion ger lägre risk för övergödande kväveutsläpp än konventionell produktion.
SLU är universitetet som forskar och utbildar kring de biologiska naturresurserna, både på land och i vatten. Vi jobbar med hållbar utveckling av städer och landsbygd, dessutom verkar vi för människors och djurs livskvalitet och välbefinnande.
Vårt universitet producerar forskning i världsklass inom flera områden. Våra utbildningar leder till relevanta jobb, och vår kompetens är efterfrågad i näringsliv och samhälle. Vi verkar både lokalt och globalt för en hållbar, levande och bättre värld.
Box 7070
750 07 Uppsala