Granbarkborren har skapat skelettskogar i Småland och Östergötland. Rådet är att undvika stigar i dessa områden på grund av risk för fallande träd. Forskare undersöker nu hur skelettskogarna påverkar biologisk mångfald. Kontakta Thomas Ranius för mer information.
Oron för att surt regn skulle orsaka skogsdöd var en het fråga för ca 40 år sedan, och ledde till kraftfulla åtgärder. Men hur skadlig hade försurningen kunnat bli? Ett delvis förvånande svar kommer från ett 50-årigt försök utanför Umeå. I tallskog som under lång tid tillförts mycket kväve var marken surare och fattigare på viktiga näringsämnen, men trots det växte träden lika bra eller bättre.
Hur ska politiska styrmedel vara utformade för att samtidigt främja kolinlagring, biologisk mångfald och lokalbefolkningens välbefinnande i världens tropiska skogar? En ny studie tyder på att ett av de mest kraftfulla sätten är att ge lokal- och ursprungsbefolkningar makt över skogsförvaltningen. Studien avser tropiska skogsallmänningar i Sydamerika, Afrika och Asien.
Erik Hysing är den första professorn i det vid SLU helt nyinrättade ämnet statsvetenskap. Det var intresset för samhällsförändring som ledde honom till statsvetenskapen, och nu har SLU:s mångvetenskapliga profil fått honom att anta utmaningen att bygga upp en helt ny forskningsmiljö vid SLU.
Vad vi människor gör med och mot haven och det marina livet får vi leva med i decennier, kanske århundraden. Möt forskare och beslutsfattare och besök Sveriges tre forskningsfartyg R/V Svea, R/V Skagerak och S/V Ocean Surveyor. 9-11 juni ankrar de upp utanför Fotografiska i Stockholm under eventet Öppet fartyg som visar betydelsen av Sveriges fartygsbaserade forskning och miljöövervakning.
Trots att jordbrukets näringsutsläpp till Östersjön har minskat är merparten av havet fortfarande drabbat av övergödning och bottendöd. Sedan 2007 finns en gemensam åtgärdsplan för Östersjöns miljö, med konkreta mål och åtgärder för för de nio länderna runt Östersjön. En ny studie visar att inget land har genomfört allt de lovat göra för att minska näringsutsläppen från jordbruket till Östersjön.
Kolförrådet i de mest intensivt brukade boreala skogslandskapen ökar, medan det är relativt oförändrat i mindre intensivt brukade skogar. Där har förlusterna av kol vid skogsbränder istället varit betydande. De slutsatserna dras i en internationell forskningsrapport som analyserar inrapporterade data till FN:s klimatråd från länderna i det ”norra barrskogsbältet” under åren 1990–2017.
Risken att uttag av biobränslen (hyggesrester) från skog ska orsaka skadlig försurning av marken kan skattas på olika sätt. Den indikator som används av myndigheter i bl.a. Sverige ger dock en förenklad och ibland missvisande bild av försurningens omfattning och orsaker. Det visar forskare från SLU, som påpekar att indikatorn överdriver försurningsrisken och är olämplig som grund för rådgivning.
Ta fram ny kunskap om artutdöende, satsa på forskning om biologisk mångfald som samhällsfråga, verka för ökat naturskydd, motverka illegal handel med hotade arter. Det är exempel på löften som elva svenska organisationer, däribland CBM och Artdatabanken vid SLU, avgav till Internationella naturvårdsunionen för två år sedan. Nu berättar de hur löftena från respektive organisation har uppfyllts.
I dag har Sveriges nya oceangående undersöknings- och forskningsfartyg, R/V Svea, levererats till Sveriges lantbruksuniversitet (SLU). Leveransen skedde vid Armonvarvet i Vigo i Spanien där fartyget byggts under två år. Inom kort kommer fartyget att seglas hem till den nya hemmahamnen Lysekil dit det anländer i början av juli.
Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) kör nu igång en klimatpanel med syftet att skapa en arena för frågor om skog och klimat – där unga får sätta agendan. Premiärdebatten blir under Järvaveckan, onsdag 12 juni, kl 17.30-18.30.
Sverige har bara ett 40-tal inhemska trädarter, men de utgör ryggraden för landets biologiska mångfald. Gran, tall och ek hyser mer än tusen arter vardera visas i ny sammanställning från ArtDatabanken SLU. På grund av invasiva trädsjukdomar på alm och ask riskeras fortlevnaden för ett hundratal arter som är knutna till dessa trädslag. Även arter som blåbär och röllika är viktiga som värdväxter.
Utsläpp av växthusgaser från idisslare skiljer sig runt om i världen, och utsläppen är generellt lägre i EU per kilo produkt jämfört med andra länder. Därför argumenteras det ibland för att stöd till produktion i EU kan vara bra för klimatet. En ny studie visar dock att stöd till idisslare inom EU:s jordbrukspolitik påverkar klimatet negativt.
Vår tids stora globala miljöproblem kräver praktisk och tvärvetenskaplig kunskap för att kunna hanteras. 2018 presenterar IPBES fem rapporter om läget för den biologiska mångfalden och ekosystemtjänsterna i världen, och om nya vägar framåt. Vad betyder detta för det fortsatta arbetet med biologisk mångfald i Sverige? Det ska vi diskutera på Mångfaldskonferensen 2018 som äger rum den 17 oktober.
Den Internationella Naturvårdsunionen IUCN firar 70 år i år och jubileet uppmärksammas på Ulriksdals slott, på biologiska mångfaldens dag den 22 maj. IUCN ansvarar för den globala listningen av utrotningshotade och rödlistade arter och har tagit initiativ till internationella konventioner och överenskommelser för biologisk mångfald och andra miljöfrågor världen över.
Artdatabankens Naturvårdspris 2016 tilldelas Rolf Löfgren vid en ceremoni på SLU i Uppsala den 20 april. Han har gjort en enastående insats för skyddet av svensk natur och skapandet av svenska nationalparker.
Dålig lönsamhet i uppfödningen av dikalvar är ett hot mot målet att bevara naturbetesmarker och vår biologiska mångfald. Pernilla Salevid från SLU visar nu att det finns lösningar för en långsiktigt hållbar dikalvsproduktion i Sverige, men då måste ersättningarna för miljöinsatser vara klokt utformade och ligga på rätt nivå. En annan viktig faktor är priset på kött.
Regeringsbeslut om mål och inriktning för Svenska artprojektet dröjer. För att inte ytterligare tappa tempo har SLU nu bestämt att gå vidare i arbetet med att fastställa mål och inriktning och hantera den minskade budgeten.
För drygt ett år sedan beviljades Interact-projektet cirka 70 miljoner kronor inom EU:s sjunde ramprogram. Nu har satsningen på forskning och miljöövervakning i Norra polarområdet, med SLU-medverkan, utsetts till förebild bland EU-projekt.
Tomas Lundälv, marinbiolog från Grebbestad, tilldelas ArtDatabankens naturvårdspris 2012. Tomas har sedan 1970-talet varit en eldsjäl och ledande i Sverige inom undervattensdokumentation av miljöer och marina arter med hjälp av fotografiska tekniker. Han har på så sätt öppnat den fantastiska värld som finns i svenska marina miljöer.
SLU är universitetet som forskar och utbildar kring de biologiska naturresurserna, både på land och i vatten. Vi jobbar med hållbar utveckling av städer och landsbygd, dessutom verkar vi för människors och djurs livskvalitet och välbefinnande.
Vårt universitet producerar forskning i världsklass inom flera områden. Våra utbildningar leder till relevanta jobb, och vår kompetens är efterfrågad i näringsliv och samhälle. Vi verkar både lokalt och globalt för en hållbar, levande och bättre värld.
Box 7070
750 07 Uppsala